Omgivningen avgörande för autistiska barns skolgång i Indien
Inkluderande utbildning för barn med funktionshinder är ett ledande begrepp i västvärldens skolor. Begreppet har via internationella deklarationer och organisationer blivit vanligt även i Syd, som till exempel Indien. Statistik visar dock att många barn med funktionshinder fortfarande står utan skola och utbildning. Studier vid Göteborgs universitet visar att omgivningen kan vara den helt avgörande faktorn.
I sin avhandling visar Shruti Taneja Johansson att begreppet inkludering spridit sig över världen. Med exemplet Indien visar hon den komplexitet som omger skolgången för barn med autism.
Genom flera resor till landet, observationer och en mängd intervjuer med föräldrar, lärare, rektorer och andra experter inom området, lyfter hon fram villkoren för de autistiska barnens skolgång, en kunskap som hittills närmast varit obefintlig. Hon menar att barnets omgivning, främst föräldrar och lärare, är avgörande för om skolgången ska fungera.
– Föräldrarnas engagemang var en viktig faktor för att barnet skulle få tillgång till den utbildning som det har rätt till. I många fall tvingas föräldrarna undanhålla diagnosen för skolan för att öka barnets chans att bli antaget, säger Shruti Taneja Johansson.
Om barnet får plats i någon skola kommer det sannolikt att ha runt fyrtio klasskamrater och en lärare som aldrig hört talas om funktionsnedsättningen autism. I studien framkommer det dock att lärarna, trots inga eller mycket begränsade kunskaper om autism, i många fall kunde identifiera barnets styrkor och svårigheter och utifrån dessa ge ett bra stöd så att skolgången lyckades.
Själva skolgången, som den nu kom att gestalta sig för barn med autism i Indien, har oftast inte så mycket med det enskilda barnets svårigheter att göra. Större betydelse hade antaganden och uppfattningar om exempelvis skolans uppdrag, lärarens roll och syn på funktionshinder som återfinns djup inbäddade i det indiska utbildningssystemet och i samhället i stort.
– Det finns behov av att komma bort från det västerländska synsätt som mest fokuserar på vad som inte görs och istället skapa en förståelse för de spänningar, dilemman och framför allt den komplexitet som rör skolgången för barn med funktionshinder i länder som Indien. Endast då kan vi identifiera styrkor och hinder och faktiskt hjälpa barnen på allvar, säger Shruti Taneja Johansson.
Kontaktinformation:
Shruti Taneja Johansson, 0708-479845, 031-786 23 70, shruti.taneja.johansson@ped.gu.se
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/40534
