Äldre allt mer beroende av anhörigas omsorg
Ny forskning visar att anhöriga får ta allt mer ansvar för omsorgen om äldre. En stor del av döttrarna och sönerna som ger omsorg till sina gamla föräldrar upplever psykiska påfrestningar som går ut över både dem själva och deras arbete.
Var fjärde plats på äldreboende har försvunnit sedan år 2000. Forskaren Petra Ulmanen vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet har studerat konsekvenserna av denna förändring. En slutsats hon drar är att anhöriga får ta allt mer ansvar för äldres omsorg. Äldre köper också mer hjälp av privata företag.
– Minskningen av äldreboendena har varit så stor att alla krafter måste till för att möta behoven. Äldre personer har blivit mer beroende av sin familj och av marknaden för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda. Den här utvecklingen går tvärs emot äldre personers egna önskemål. Forskning visar att de föredrar äldreomsorg framför omsorgsinsatser av sina vuxna barn eller andra närstående. Det går även emot både lagstiftning och politiska målsättningar för äldreomsorgen, säger Petra Ulmanen.
I sin avhandling Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv har Petra Ulmanen analyserat konsekvenserna av förändringarna i äldreomsorgen, både för de äldre och för deras medelålders barn. Många av dem som ger omsorg till en gammal förälder, framför allt döttrarna, upplever att det är psykiskt påfrestande. Många har svårt att fokusera på sitt arbete, och en mindre andel går ner i arbetstid eller till och med säger upp sig.
Anhöriga tar ansvar för många olika omsorgsinsatser. En vanlig uppgift är att sköta kontakterna med olika vård- och omsorgsgivare och myndigheter för en sjuk förälders räkning.
– Döttrarnas välbefinnande och arbetsliv påverkas mycket mer än sönernas av att sköta kontakter med vårdapparaten. Det kräver ofta anpassning till telefontider och möten på ordinarie arbetstid, vilket är svårt att förena med arbetet. Att förälderns omsorgsarrangemang inte fungerar väcker också oro som kan störa förmågan att fokusera på arbetet, säger Petra Ulmanen.
Att både sjukhusplatser och äldreboenden har minskat kraftigt innebär att vård och omsorg ges i hemmet till äldre personer med allt större omsorgsbehov. Åtstramningar och organisationsförändringar har förstärkt brister i samordningen, vilket leder till att ansvaret för att samordna och bevaka att insatserna fungerar i praktiken ofta faller på anhöriga, menar Petra Ulmanen.
– Att äldreboendena skärs ner får konsekvenser inte bara för de äldres och anhörigas liv och vardag utan även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En annan viktig aspekt är att plånbokens tjocklek och tillgången på anhöriga inte ska vara avgörande för hur äldre personer klarar sig när de blir sjuka eller skröpliga, säger Petra Ulmanen.
Det är lika vanligt bland medelålders kvinnor och män att ge omsorg till en gammal förälder, men det är vanligare att döttrar drabbas av negativa konsekvenser. Av den fjärdedel av kvinnor och män som ger omsorg till en förälder, upplever 48 procent av döttrarna och 28 procent av sönerna psykiska påfrestningar. 27 procent av döttrarna och 16 procent av sönerna har svårt att fokusera på sitt arbete och 2,2 respektive 0,5 procent har gått i pension tidigare än planerat på grund av omsorgsgivandet. 7 procent av båda könen har minskat sin arbetstid och 1 procent har sagt upp sig till följd av omsorg om en förälder. Att både döttrarnas och sönernas omsorgsinsatser har ökat under 2000-talets första decennium är en ny utveckling. Likaså att barnens hjälp har ökat bland både lågutbildade och högutbildade äldre. Studien visar även att högutbildade äldre lyckats få mer hemtjänst. Lågutbildade äldre med omsorgsbehov har börjat använda privat köpt hjälp mer än tidigare, men det rör sig om få hjälptimmar i jämförelse med både hemtjänst och anhörigomsorg. Avhandlingen bygger på analyser av SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden och en ny enkät från Stockholms universitet om anhörigomsorg, där 3630 medelålders personer medverkar. Avhandlingen belyser hur synen på äldres anhöriga och deras roll i omsorgen om äldre har utvecklats i äldreomsorgspolitiken från 1950-talet fram till idag.
Kontaktinformation:
Petra Ulmanen, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Tel: 08-16 32 42, 070-341 02 53, E-post: petra.ulmanen@socarb.su.se
