Vad händer med journalistiken när robotar tar över?
Robotjournalistik, sociala algoritmer och CMS för journalister är i fokus för ett nytt forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Forskare i medie- och kommunikationsvetenskap ska under tre år undersöka utvecklingen och införandet av algoritmer i svenska medieorganisationer.
Området är i stort sett outforskat i Sverige. Syftet är att öka kunskapen om vilka konsekvenser utbredningen av algoritmer, robotar och andra tekniska system får för såväl medborgare som journalister och medieorganisationer.
Algoritmisk logik och system införs på bred front i medieorganisationer och påverkar både innehåll och journalisternas arbetssätt. Forskarna kommer att undersöka tre aspekter: ”robotjournalistik”, där en dator genererar innehållet genom att samla strukturerade fakta, bearbeta och sedan automatiskt presentera detta som en artikel. Den här formen är vanlig inom till exempel sport- och finansnyheter. En annan aspekt är CMS, Content Management Systems, ett verktyg som ger stöd för en effektiv hantering av nyhetsmaterial, såväl text som bild. Den tredje aspekten handlar om distributionen av innehåll. ”Sociala algoritmer” som Twitter, Facebook och Google där algoritmer som har att göra med annonsering påverkar spridningen av nyheter.
Hur påverkas mediebranschen och medborgarna?
– Det finns förvånansvärt lite forskning i Sverige som visar hur införandet av tekniken påverkar mediebranschen, journalisterna och medborgarna. Den ökade användningen av algoritmer väcker viktiga frågor om journalistens yrkesroll, integritet och redaktionell självständighet, säger Elizabeth Van Couvering, projektledare.
De logiker som bäddas in i olika system, CMS, och som styr produktion och distribution av innehåll påverkar det journalistiska arbetet som helhet. Journalistiskt innehåll blandas med flöden i sociala medier, användarbilder och läsarbidrag av olika slag. Publiken, mediekonsumenterna, har liten kännedom om hur dessa algoritmer fungerar och många som arbetar inom medieorganisationer, till exempel journalister, har liten kunskap om och kontroll över de algoritmer som formar det dagliga arbetet.
– Jag tror att det inom mediebranschen finns en ökande oro över utvecklingen och den mjukvara som på bred front gör sitt intåg. Den kan vara hämtad från ett helt annat sammanhang och skapad i ett annat syfte. Makten över journalistiken, processen och innehållet förskjuts åt det tekniska hållet, konstaterar Elizabeth Van Couvering.
Forskningsprojektet ”Algoritmer och medieorganisationer” finansieras med 3,7 miljoner kronor från Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning. Det startar i januari nästa år och kommer att pågå till och med 2018. I projektet ingår förutom Elizabeth Van Couvering som är projektledare, även Christer Clerwall, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. En doktorandtjänst kommer också att utlysas. Samtliga forskare är knutna till forskargruppen Geomedia vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation:
Elizabeth Van Couvering, tel: 054-700 18 93 eller mobil: 076-100 96 39,e-post: elizabeth.van-couvering@kau.se
