Vinster och kostnader med att fokusera
Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle under ledning av Patrik Sörqvist, får 2,25 miljoner från Vetenskapsrådet för att undersöka vinster och kostnader med att koncentrera sig.
Målsättningen med projektet är att ta fram en modell över hur arbetsminne, uppmärksamhet och inlärning hänger ihop.
Modellen går ut på att visa att belastning av vårt arbetsminne förvisso skyddar mot distraktion, men att det också medföljer en kostnad i form av en försämrad inlärning av information i den omgivande miljön.
– Vi tänker visa att vår minneskapacitet ska betraktas som förmågan att engagera sig mentalt i en uppgift och inte som andra forskare som menar att det ska ses som en pool med resurser som kan användas för att skydda sig mot distraktion, säger Patrik Sörqvist.
Med arbetsminne menas förmågan att rikta uppmärksamheten, bortse från potentiellt distraherande saker i omgivningen, det som i vardagligt tal kallas koncentration.
Fokus och omgivning
Detta är ett forskningsprojekt i psykologi som handlar om hur samspelet ser ut mellan det vi fokuserar på och hur detta påverkar vad vi uppfattar av det som sker i omgivningen.
Till exempel om man är ute och kör bil, man fokuserar på vägen framför sig. Hur påverkar det vad vi uppfattar i periferin, som cyklister som är på väg in i körbana från sidan?
Eller säg att man sitter och läser en text på ett bibliotek. Om man läser något spännande och roligt så blir man mer mentalt insjunken i den text man läser. Påverkar graden av spänning hur mycket vi uppfattar av vår omgivning, till exempel i fall det är något samtal som pågår i bakgrunden, kollegor som samtalar?
– Så det handlar om samspelet mellan hur spännande eller svår en uppgift är som vi utför, en intressant text eller en spännande film och hur mycket det påverkar vad vi uppfattar i vår omgivning.
Den spontana inlärningen
– I det här projektet koncenterar vi oss mer specifikt på vad vi spontant lär oss om de regelbundenheter som finns i vår omgivande ljudmiljö.
Det kan vara så att det finns information, om kollegor pratar så kanske de pratar om någonting som vi kan snappa upp ändå utan att vi ens tänker på det. Som man i någon mening kan lära sig, alltså minnas vad de sagt och lagra den informationen i vårt minne.
– Men samtidigt finns det annan typ av information i ljudmiljön som vi kan lära oss, som mer har att göra med att det finns en systematik eller ett samband mellan olika händelser.
– Om vi lär oss sådana regelbundenheter kan vi spontant komma att förutsäga vad som kommer att hända i ljudmiljön i framtiden.
Det nya
Forskarna från Gävle lyfter här fram gamla frågeställningar i ett nytt ljus. I början av psykologins historia så använde man väldigt mycket en metodik som man kallar betingning.
De kommer att gå tillbaka till rötterna och använda betingning i det här projektet. Men ska titta på samspelet mellan mer komplexa mentala förmågor, som man tänker sig evolutionärt har kommit senare och som är specifika för människan, och denna betingning.
– Hur ser sambandet ut egentligen? Är klassisk betingning beroende av de här komplexa förmågorna, det är en av våra frågeställningar kan man säga.
Arbetsminnet är centralt inom kognitionspsykologi, socialpsykologi och många andra av vetenskapens underdiscipliner och därmed har resultaten från projektet potential att få stort genomslag på bred front.
– Vår modell avviker dessutom på avgörande sätt från andra inflytelserika modeller i modern psykologi, säger Patrik Sörqvist.
Kontakt:
Patrik Sörqvist, universitetslektor, docent i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 85 42, 073-658 72 03
E-post: patrik.sorqvist@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
