Klimatråd för minskat matsvinn i butikerna

Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.

Matsvinn är ett problem som har diskuterats allt mer under senare år, och butiker uppmärksammas ofta för att de kasserar mycket mat. All matproduktion bidrar till olika utsläpp, till exempel växthusgasutsläpp, som har en negativ inverkan på miljön, men om maten kasseras har dessa utsläpp skett helt i onödan.

Mattias Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt vad som kastas inom avdelningarna frukt och grönt, chark, kött, mejeri och ost i sex butiker under fem år. Han har dessutom beräknat hur stora utsläpp av växthusgaser detta matsvinn bidrar till, samt vad butikerna kan göra för att minska utsläppen.

Störst svinn av frukt och grönt
Det som kasserades mest i butikerna var frukt och grönt, som stod för 84 procent av den kasserade vikten. Av detta var 77 procent reklamationer, vilket betyder att butiken inte ansåg att varorna höll tillräckligt god kvalitet och därför begärde pengarna tillbaka från leverantören. Själva varorna kastades i butikernas sopcontainrar och blev därefter uppeldade eller komposterade beroende på i vilken kommun butikerna var belägna.

Frukt och grönt var alltså det klart dominerande sortimentet när den kasserade massan vägdes, men när maten värderades utifrån sina växthusgasutsläpp ökade betydelsen av köttavdelningens svinn betydligt. Detta beror på att produktionen av kött, och då främst nötkött, ger upphov till mycket större utsläpp per kg mat än produktion av frukt och grönt. Kött stod för 30 procent av svinnets klimatpåverkan, 12 procent av det ekonomiska värdet och 4 procent av vikten.

Större svinn bland ekovaror
I avhandlingen framkom också att svinnet är större i det ekologiska sortimentet än i det övriga. Detta kan givetvis ha många orsaker, men skillnaden kunde inte förklaras av kortare hållbarhet eller större leverantörsförpackningar. Däremot visade sig omsättningen vara betydligt lägre för ekologiska varor än för de konventionella alternativen, vilket kan förklara en stor del av svinnet.

Mattias Eriksson har också beräknat hur svinnet skulle påverkas om förvaringstemperaturen i butikerna sänktes. En sänkt förvaringstemperatur skulle förlänga matens hållbarhetstid, vilket i sin tur möjliggör längre försäljningstid för butiken och lägre svinn, men temperatursänkning medför också en kostnad i form av högre elförbrukning. Bäst effekt hade sänkt förvaringstemperatur i köttavdelningar, som beräknades få en nettobesparing. För mejeriavdelningen däremot kostade åtgärden mer än den smakade, eftersom elförbrukningen förväntas öka betydligt mer än minskningen av svinnet.

Bäst att skänka bort eller röta svinnet
Slutligen undersöktes hur matsvinnet bäst tas om hand om det inte kan förhindras. Här visade sig biogasproduktion och att skänka maten till välgörenhet vara de bästa alternativen. Tyvärr kommer inget av dessa alternativ i närheten av vinsten med att minska matsvinnet och därmed förhindra onödig livsmedelsproduktion.

Avhandling
MSc Mattias Eriksson, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandlingSupermarket food waste. Prevention and management with the focus on reduced waste for reduced carbon footprint vid SLU i Uppsala.Fredagen den 20 november 2015, kl 13:00. Sal A2034, MVM-huset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Ole-Jørgen Hansen, Institutt for kjemi, bioteknologi og matvitenskap, Universitetet for miljø og biovitenskap, Ås, Norge