Räkna med den klimatsmarta skogen

Miriam Münnich Vass har analyserat hur mycket skogen kan bidra till att minska koldioxidutsläppen inom EU och hur detta skulle påverka kostnaderna för att nå EU:s klimatmål.

EU vill även efter det stundande klimatmötet i Paris ha en ledande roll i bekämpningen av växthusgasutsläppen. Hittills har dock åtgärderna inom EU för att nå klimatmålen varit alltför ensidiga, menar Miriam Münnich Vass.

Dagens klimatpolitik handlar i stor utsträckning om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. EU:s stats- och regeringschefer har till exempel enats om att utsläppen år 2030 ska vara minst 40 procent lägre än de var 1990.

Skogen kan bidra på flera sätt i klimatarbetet, genom att producera biobränslen som kan ersätta fossila bränslen, och träprodukter som kan lagra koldioxid under lång tid. Dessutom går det att öka det kolförråd som är bundet i framförallt skog, ”skogssänkan”. Miriam Münnich Vass har i sitt doktorsarbete analyserat hur mycket skogen kan bidra till att minska koldioxidutsläppen inom EU och hur detta skulle påverka kostnaderna för att nå EU:s klimatmål.

Senarelägga avverkningar
Enligt dagens europeiska klimatöverenskommelser kan ett medlemsland inte utnyttja möjligheten att öka inlagringen av kol i skog och mark för att nå klimatmålen.

Miriam Münnich Vass studier visar dock att en sådan möjlighet skulle kunna leda till stora kostnadsbesparingar i klimatpolitiken. Vilka politiska styrmedel som skulle kunna förändra skogsbruket i en sådan riktning har inte undersökts, men det handlar bland annat om intrångsersättningar till skogsägare.

Att ersätta skogsägare för den kostnad det innebär att senarelägga avverkningar i skogen, för att därmed öka skogssänkan, skulle alltså bli mycket billigare än att minska utsläppen av motsvarande mängder fossila bränslen genom vissa dyra klimatåtgärder inom andra områden, till exempel transportsektorn.

Behövs bättre samarbete över kommungränser
I Sverige pågår redan en hel del åtgärder som leder i rätt riktning. Till exempel de förbättringar av transportsystem och avfallshantering som sker i många kommuner. Men där det brister är i samarbetet kommuner emellan.Ett skogrikt land som Sverige skulle förvisso gynnas mer än andra av detta, men denna orättvisa kan åtgärdas genom till exempel förändringar i de nationella målen eller tilldelningen av utsläppsrätter.

– Min slutsats är att skogssänkan bör tas med i klimatpolitiken, säger Miriam Münnich Vass. Det är en billig åtgärd, och bördefördelningen kan justeras så att den uppfattas som rättvis av medlemsländerna.

En annan fråga är på vilket sätt skogen utnyttjas bäst i klimatpolitiken, ur samhällsekonomisk synvinkel; vore det lönsamt att minska på produktionen av bioenergi och träprodukter och i stället lämna kvar mer kol i skogen? Här visade beräkningarna att skogssänkan tycks vara en mer kostnadseffektiv metod för att minska koldioxidutsläppen än produktion av bioenergi.

Från bioenergi till skogssänka
– Detta innebär att det kan finnas skäl att omprioritera dagens fokus inom EU från bioenergi till skogssänka, säger Miriam Münnich Vass.

Om skoglig bioenergi har svårt att konkurrera med skogssänkan som klimatåtgärd, och samhället ändå vill öka användningen av biobränslen och andra förnybara energikällor, kan det behövas fortsatt stöd för dessa.

– Om skogsägare får bättre betalt för att lagra kol än för att leverera biobränsle, kommer det att minska tillgången på detta bränslesortiment, säger Miriam Münnich Vass.

I avhandlingen finns också en analys av hur mycket skogssänkan förändras under det kommande seklet, då klimatförändringarna leder till högre skogstillväxt och därmed sänka i vissa länder (Norden) och lägre skogstillväxt i andra delar av EU (Medelhavsländerna). Resultaten tyder på att EU kommer få mer skogssänka över tid. Detta leder då till lägre kostnader för att nå klimatmålet, eftersom skogssänkan är en relativt billig åtgärd för att minska koldioxidutsläppen.

Miriam Münnich Vass skriver att det finns en rad svårigheter som bör ses över innan skogssänkan kan inkluderas i EU:s klimatpolitik. Dessa svårigheter rör framförallt osäkerheten i denna åtgärd, det faktum att åtgärden inte är permanent och hur man ska beräkna kvantiteten sänka.

Avhandling
Miriam Münnich Vass, institutionen för ekonomi, försvarar sin doktorsavhandling Cost-efficient carbon abatement strategies in the EU with specific focus on forest carbon sequestration vid SLU i Uppsala. Fredagen den 4 december 2015, kl 10:00. Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Peichen Gong, institutionen för skogsekonomi, SLU, Umeå

För mer information:
Miriam Munnich Vass, Institutionen för ekonomi, Miljöekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, 070-376 86 77,miriam.munnich.vass@slu.se