Hälsan god efter skogsbranden i Västmanland
Den stora skogsbranden i Västmanland var en tuff upplevelse – men trots detta var hälsoläget bland de drabbade genomgående gott ett drygt halvår senare. Den egna kraften och det nära sociala nätverket med familj, vänner, grannar och arbetskamrater uppges ha varit till störst hjälp för att klara av påfrestningarna efter branden.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om
Rapporten bygger på 240 svar från en enkät som skickades ut ett drygt halvår efter skogsbranden. Syftet med studien var att ur de drabbades perspektiv kartlägga erfarenheter och konsekvenser av skogsbranden.
Ovissheten värst
Resultatet tyder på att hälsoläget genomgående var gott. Tre fjärdedelar av undersökningsgruppen befann sig på en plats som drabbades av branden. En majoritet av dem som evakuerades upplevde det som påfrestande på grund av ovisshet om brandens utveckling och brist på information. Stödet från familj, vänner och arbetskamrater värderades högt. Andra viktiga källor för stöd var insatser från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och LRF. Undersökningsgruppen var sammantaget nöjd med det sociala stödet.
– Radio, TV och dagstidningar var viktiga nyhetskanaler under branden men även grannar och vänner. Informationssökning skedde till stor del via telefon och sms samt webbsidor som exempelvis länsstyrelsens och kommunens. Många av de drabbade angav att myndigheters beredskap att hantera information inte motsvarade förväntningarna, men en förståelse fanns hos dem för svårigheterna utifrån det snabba brandförloppet, säger Caisa Öster, forskare vid Uppsala universitet.
Involverade i bekämpningsarbetet
– Många av de svarande hade varit engagerade i bekämpningsarbetet. Den egna kraften och det nära sociala nätverket med familj, vänner, grannar och arbetskamrater angavs som störst hjälp att klara av påfrestningarna efter branden. Informationsmöten och studiebesök efter branden hade också varit betydelsefullt för många. Dessutom värderades den sociala sammanhållningen i området ligga på en relativt hög nivå och i den mer utsatta gruppen rapporterade mer än hälften att sammanhållningen förbättrats efter branden, säger Caisa Öster.
För mer information:
Caisa Öster, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, tel 018-611 98 49, e-post: caisa.oster@neuro.uu.se eller Kerstin Bergh Johannesson, programdirektör och psykolog vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, institutionen för neurovetenskap, tel. 018-611 88 09, e-post: kerstin.bergh.johannesson@neuro.uu.se
