Utöver att sova på rygg bör spädbarn sova i egen säng de första månaderna. Det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
I början på 1990-talet gav Socialstyrelsen ut råd till nyblivna föräldrar för att få ner antalet barn som varje år dog i plötslig spädbarnsdöd. Råden fastslog att barn sover säkrast på rygg, att rökning under graviditeten är en riskfaktor samt att barn inte ska bli för varma, att de bör kunna röra sig fritt och att amning ger ett visst skydd.
De förebyggande råden ledde till en kraftig minskning av antalet dödsfall i plötslig spädbarnsdöd, från över hundra barn årligen till cirka tjugo dödsfall per år de senaste åren.
Barnhälsovårdsöverläkaren Per Möllborg har studerat olika faktorer kring plötslig spädbarnsdöd, för att kunna möjliggöra ytterligare förebyggande arbete.
Risk att sova med föräldrar
– Resultaten visar att det finns potential att rädda ytterligare liv om ännu färre barn sover på mage eller läggs på sidan, om antalet mödrar som röker under graviditeten minskar och om spädbarn under de tre första månaderna sover i egen säng i föräldrarnas sovrum, säger Per Möllborg.
Att barnet sover tillsammans med sina föräldrar kan vara en risksituation de första månaderna. En av avhandlingens fyra studier undersökte samsovning. Vart femte barn sov med föräldrarna vid 6 månaders ålder och det var vanligare om barnet ammades, hade svårigheter att somna och vaknade ofta, liksom om modern var ensamstående.
Om barnet använde napp var det mindre vanligt med samsovning. Avhandlingen visar att nuvarande råd följs relativt väl och att bara vart 20:e spädbarn läggs på mage under sömn. Att barnen lades på mage var vanligare om modern var arbetslös, rökte under graviditeten, om barnet var irritabelt, delade rum med syskon eller inte använt napp.
Rökning ännu större riskfaktor
– Denna kunskap ger BVC möjlighet till en mer riktad information för att ytterligare minska antalet barn som läggs på mage, säger Per Möllborg.
En av studierna i avhandlingen visade också att risken för plötslig spädbarnsdöd var större om föräldrarna inte bodde ihop, om mamman var ung, fött många barn samt om barnet var för tidigt fött.
Sedan plötslig spädbarnsdöd blivit ovanligare har rökningen blivit en än större riskfaktor. Nu är det inte heller vanligare med dödsfall under vinterhalvåret och genomsnittsåldern för plötslig spädbarnsdöd har minskat från knappt 3 månader till 2 månader sedan början av 1990-talet.
Avhandling: Sudden infant death syndrome – epidemiology and environmental factors. Prevention is still a challenge försvarades vid en disputation den 5 februari.
Kontakt: Per Möllborg, verksamhetschef och barnhälsovårdsöverläkare vid Närhälsan, område Fyrbodal, och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 070-657 22 78 per.mollborg@vregion.se”>per.mollborg@vregion.se
Handledare: Bernt Alm, docent och barnhälsovårdsöverläkare i Region Halland 070-888 80 45 bernt.alm@medfak.gu.se
