Långvarig användning av den blodsockersänkande substansen liraglutide som används vid behandling av typ 2-diabetes kan påverka de insulinproducerande beta cellerna negativt – med förhöjda blodsockervärden som följd. Det visar en studie på möss med mänskliga insulinproducerande celler, gjord av forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami, USA.
Blodsockersänkare i form av analoger till inkretinhormonet GLP-1 är vanliga läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, eftersom det ökar glukosresponsen hos betacellerna i bukspottskörteln och får dem att producera mer insulin.
I dag finns det övertygande bevis för att behandling med liraglutide är effektfullt åtminstone kortsiktigt eftersom det sänker blodsockret initialt. Det finns dock många patienter som inte svarar på behandling och vissa som uppvisar bieffekter som illamående, kräkningar och diarré.
Försämrad insulinproduktion på sikt
Hittills har det inte funnits några studier som visar långtidseffekter av inkretinbehandling. För att studera detta lät forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami göra en studie på möss som fått mänskliga insulinproducerande celler intransplanterade i ögats främre kammare.
Mössen fick daglig behandling med liraglutide i mer än 250 dagar och forskarna kunde under tiden följa hur bukspottskörtelns betaceller påverkades över tid. Resultaten visade en initial förbättring hos de insulinproducerande cellerna, men följdes därefter av en långsam försämring med minskad utsöndring av insulin som svar på glukos. Enligt forskarna var resultaten oväntade.
– Med tanke på avsaknaden av kliniska studier kring långtidseffekter av dessa läkemedel hos diabetespatienter är den här upptäckten viktig, säger Midhat Abdulreda, forskare vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine.
Bra att veta vid långtidsförskrivning
– Det är också viktigt att ta hänsyn till de här resultaten innan man skriver ut recept på blodsockersänkande GLP-1 analoger för behandling som är avsedd att pågå under många år, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
– Dessutom visar den aktuella studien hur man generellt kan studera långtidseffekter av läkemedel på mänskliga insulinproducerande celler i den levande organismen, vilket torde ha stor betydelse för läkemedelsindustrin, säger Per-Olof Berggren.
Forskningen har finansierats med anslag från bland andra Diabetes Research Institute Foundation (DRIF), National Institutes of Health/ National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Stichting af Jochnick Foundation, European Research Council (ERC) och Novo Nordisk Fonden. Företagsintressen: Per-Olof Berggren är medgrundare och VD för Biocrine, ett onoterat bioteknikföretag, som använder ögats kammare som ett forskningsinstrument. Midhat Abdulreda är konsult för samma bolag.
Publikation:
Liraglutide compromises pancreatic beta cell function in a humanized mouse model, Midhat H. Abdulreda, Rayner Rodriguez-Diaz, Alejandro Caicedo, Per-Olof Berggren, Cell Metabolism, online11 February 2016.
Kontakt:
Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 31 Mobil: 070-729 57 31 E-post: per-olof.berggren@ki.se”>per-olof.berggren@ki.se
