En 50.000 år gamla mumiferad halsbandslämmel från Ryssland har ingått i studien. Foto: Love Dalén, Naturhistoriska Riksmuseet.
Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Mot slutet av istiden dog både människor och många stora däggdjur ut i stora delar av Europa. Men även de små halsbandslämlarna försvann, vilket tyder på att klimatförändringar var boven i dramat.

De extremt köldanpassade halsbandslämlarna dog ut fyra gånger från Europa under den senaste istiden. Djuren försvann ända bort till Uralbergen, och kom sedan tillbaka tre gånger från populationer som överlevt i nordöstra Sibirien.

Det konstaterar en internationell grupp forskare, i en studie som letts från Naturhistoriska riksmuseet. Forskarna har undersökt förhistoriskt dna i käkben från hundratals lämlar, som levde i Europa under senaste istiden, och den genetiska analysen visar att lämlarna gick igenom ett flertal utdöenden, varav det sista skedde för cirka 14.000 år sedan.

Samtidigt utdöende
En annan nyligen publicerad studie tyder på att de människor som levde i Europa vid senaste istidens slut, också kan ha dött ut för cirka 14.000 år sedan, för att sedan ersättas av en ny grupp människor. Samtidigt försvann både grottlejon, ullhårig noshörning och nästan alla mammutar för gott.

Den nya studien på de små halsbandslämlarna visar överraskande att det alltså inte bara var stora däggdjur som försvann vid den här tidpunkten.

– Det är mycket intressant att det sista utdöendet hos lämlarna sammanfaller med ett utdöende hos europeiska stenåldersmänniskor och stora delar av megafaunan. Det tyder på en omfattande förändring i hela ekosystemet, troligen orsakad av en förändring i klimatet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.

Dramatiska förändringar
Lämlarnas fyra utdöenden verkar alla ha skett väldigt snabbt.

– Något stort händer, flera gånger i rad. Och det är inte människan som ligger bakom, säger Love Dalén.

– Nu kommer vi att undersöka vilket mönster vi kan se hos andra små däggdjur som inte är lika köldanpassade som halsbandslämlarna. Det kommer att ge oss en bättre bild av hur historiska klimatförändringar påverkade ekosystemen, säger studiens förstaförfattare Eleftheria Palkopoulou, tidigare doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som numera forskar vid Harvarduniversitetet i USA.

Människorna kom som bekant tillbaka till Europa, medan halsbands-lämlarna på det stora hela inte återvänt efter sitt senaste utdöende. De lever numer i högarktiska områden i Sibirien, Kanada och Alaska, med bara en spillra av den genetiska diversitet de hade under istiden.

Referens: Palkopoulou et al: ”Synchronous genetic turnovers across Western Eurasia in Late Pleistocene collared lemmings”, Global Change Biology 2016. DOI:10.1111/gcb.13214.

 För mer information kontakta: Eleftheria Palkopoulou, Forskare i zoologisk evolutionsbiologi, Telefon: +1 617 834 5898, E-post: elle.palkopoulou@gmail.com”>elle.palkopoulou@gmail.com
Love Dalén, Professor i evolutionär genetik, Mobil: 070 777 27 94, E-post: Love.Dalen@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera