Fysisk inaktivitet på äldreboenden är ett internationellt hälsoproblem. Äldre personer med stora vårdbehov mår bra av intensiv träning. En internationell grupp av forskare presenterar konkreta och evidensbaserade rekommendationer för hur personer på äldreboenden kan få sina behov av fysisk aktivitet och träning tillgodosedda.
– Det är relativt nyligen som vi genom forskning vet att äldre personer med stora vårdbehov mår bra av intensiv träning, säger Erik Rosendahl, som är professor i Fysioterapi vid Umeå universitet och medförfattare av artikeln.
Erik Rosendahl ingår i en grupp av världsledande forskare inom området som tagit fram vetenskapligt baserade rekommendationer för hur personal kan öka fysisk aktivitet och träning för personer på äldreboenden. Rekommendationerna har utformats för att vara användbara i hela världen och skiljer på allmän fysisk aktivitet, vilket alla personer på ett äldreboende behöver, och målinriktad intensiv träning för personer med större vård- och rehabiliteringsbehov. Rekommendationerna publiceras i tidskriften Journal of American Medical Directors Association.
– Äldreboenden är alltför ofta en passiviserande miljö. Tyvärr är personer på äldreboenden en grupp som ofta glöms bort, speciellt när det gäller dem som på grund av en funktionsnedsättning behöver hjälp och stöd för att kunna träna. Med de rekommendationer vi tagit fram kan personalen enkelt börja att ändra på det, men då krävs även att de rätta förutsättningarna och resurserna ges.
Utbredd hälsoförödande inaktivitet
Fysisk inaktivitet på äldreboenden är ett internationellt hälsoproblem. En studie kring fysisk aktivitet på ett äldreboende i Japan fann att under de sex timmar mitt på dagen då mest personal fanns på plats och boende förväntades vara mest aktiva, tillbringade de äldre 60 procent av sin tid sittandes och 20 procent liggandes. Data från en studie vid Umeå universitet visade att nära hälften av de som bor på äldreboende inte varit utomhus de senaste två veckorna, att endast en av tio varit ute mer än en gång i veckan, och att hälften inte ens varit utanför sin egen avdelning mer än en gång i veckan.
– Personalbrist är ofta den största utmaningen. En enda fysioterapeut kan ha upp till 500 äldre personer att ansvara för, vilket i praktiken innebär att varje person får mindre än en minut personlig träning per vecka. Äldreboenden med god tillgång till fysioterapeut har bättre möjligheter, men för att vården och rehabiliteringen skall bli optimal krävs också en ökad bemanning av andra yrkesgrupper än fysioterapeuter, betonar Erik Rosendahl, som själv nyligen drivit en träningsstudie bland äldre personer med demens på äldreboenden.
Rekommendationer för ökad vardaglig fysisk aktivitet
Rekommendationerna utgår från att alla har rätt till fysisk aktivitet samtidigt som personalen kan göra mycket för att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i vardagen. Enkla strategier för hur stillasittandet kan brytas föreslås, med flera perioder av vardaglig fysisk aktivitet per dag som målsättning, exempelvis genom att:
- uppmuntra de äldre som kan att gå till matsalen istället för att de körs i rullstol
- regelbundet utvärdera behovet av läkemedelsbehandlingar som gör att personer känner sig trötta
- i största möjliga mån undvika användning av fysiska begränsningsåtgärder såsom bälten runt stolar
- se över hur utrustning, möblering och planlösning kan omformas för optimerad fysisk aktivitet
- anordna trevliga gruppaktiviteter som motiverar till fysisk aktivitet, såsom trädgårdsarbete, dans och utomhuspromenader
- använda innovativa lösningar som exempelvis djur eller ny teknologi för att stimulera till ökad fysisk aktivitet
Anpassade träningsprogram för personer med stora vårdbehov
Varje person som behöver hjälp med vardagliga aktiviteter ska ha ett personligt utformat träningsprogram, som de får hjälp att utföra. Det är viktigt att alla som kan har möjlighet till medel- eller högintensiv fysisk träning under 35-40 minuter, minst två gånger per vecka. Men experterna betonar samtidigt att det är både säkert och önskvärt för personer i bättre fysisk form att träna oftare och längre.
Enligt rekommendationerna ska styrketräning och uthållighetsträning alltid ingå. Flexibilitet- och balansträning kan inkluderas när det är möjligt. Och träningen bör oftast vara av minst medelhög intensitet, i förhållande till personens fysiska förmåga. En mellanintensiv styrketräningsövning kan vara 13-15 uppresningar från sittande till stående position, där belastningen (som exempelvis kan regleras med viktbälte runt midjan) är så hög att personen inte orkar fler repetitioner utan att först vila.
Erik Rosendahl menar att samhället ofta ser alldeles för kortsiktigt på vård och omsorg av personer på äldreboenden:
– Forskning visar att träning och fysisk aktivitet för äldre personer med vårdbehov inte bara kan ge stora hälsovinster för individen utan också skulle kunna ge samhällsekonomiska vinster. Men i takt med att kunskap ökar hoppas jag att äldrevården också får de ökade resurser som behövs.
Om artikeln:
Journal of Medical Directors Association, artikel: Recommendations on physical activity and exercise for institutionalized older adults: a task force report. Författare: Philipe de Souto Barreto, John E Morley, Wotjek Chodzko-Zajko, Kaisu H Pitkälä, Elizabeth Weening-Djiksterhuis, Leocadio Rodriguez-Mañas, Mario Barbagallo, Erik Rosendahl, Alan Sinclair, Francesco Landi, Mikel Izquierdo, Bruno Vellas, och Yves Rolland. DOI: 10.1016/j.jamda.2016.01.021.
Kontaktinformation: Erik Rosendahl, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet, E-post: erik.rosendahl@umu.se
Nedladdningsbar högupplöst porträttbild
