E-handel med matvaror skulle kunna förändra våra resvanor och minska koldioxidutsläppen. Men vinsten kan ätas upp på andra håll. Nu ska VTI ta ett större grepp kring hur matinköp på nätet påverkar våra resvanor. I projektet ingår även att se på olika lösningar med distribution.
VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.
– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.
E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.
Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.
– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.
I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.
– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.
Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.
Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.
När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.
– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.
Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.
