Det handlar inte bara om internet och sociala medier. Digitaliseringen genomsyrar hela vårt samhälle – och kommer att förändra det i grunden. Men vilka risker finns? Och vilka möjligheter?
En synlig effekt av det som kallas digitaliseringen är de ständigt närvarande mobiltelefonerna, men på ett mer dolt plan pågår en omvälvning av alltifrån arbetsmarknad till vård och utbildning. Både farhågor och förhoppningar knyts till en utveckling som leder till förändringar för de flesta.
Internet och datorer har under flera år vävts in i tillvaron och är grundläggande för alltifrån styrning av offentlig verksamhet till privat kommunikation. Nu blir det allt tydligare att det som händer stöper om hela samhället: Sociala medier påverkar våra relationer, andra förutsättningar för handel skapar tjänster inom den så kallade delningsekonomin och möjligheterna att bearbeta stora mängder information ger nya svar till både företag och forskare.
När allt mer ny teknik ser dagens ljus och börjar samverka ökar tempot i omvandlingen. På väg ut till marknaden är till exempel billiga sensorer som mäter kroppsfunktioner. Armband som kontinuerligt skickar hälsodata om människor till en personlig analystjänst på nätet kommer att påverka hälsosektorn. Exakt på vilket sätt är svårbedömt, men vården kan bli mer inriktad på och övervakning och förebyggande behandlingar. Vårdcentralen kan få färre besök.
Arbetslivet förändras
Vad händer då med läkarna? Kanske får de mer utrymme för de mest komplexa specialistfallen och situationer där det krävs mycket empati. De flesta yrken påverkas av digitaliseringen och vissa bedömare tror att robotar och digitala tjänster kommer att leda till massarbetslöshet, men så behöver det inte bli enligt Darja Isaksson. Hon är bland annat medlem av regeringens innovationsråd och korades nyligen till Sveriges viktigaste opinionsbildare av tidningen Veckans Affärer. Hon tror att det kommer att uppstå nya arbetstillfällen.
– Jag tror att om vi får arbetslöshet på grund av tekniska framsteg den närmaste tiden så är det vår oförmåga att ställa om det beror på, inte på de tekniska framstegen i sig. Vi borde prata om hur vi skapar incitament och hur vi blir bra på att ta till oss de nya möjligheterna, säger Darja Isaksson.
Hon ser utbildning som den stora motkraften. Alla måste kontinuerligt skaffa kunskap om de möjligheter ny teknik kan öppna och det kräver att utbildningssystemet ställs om. De svenska universiteten bör till exempel erbjuda mer flexibla kurser baserade på digitala verktyg, så att man i större utsträckning kan ta till sig högre utbildning via internet. De svenska kollektivavtalen måste också anpassas så att anställda får möjlighet att kontinuerligt utbilda sig.
Forskning saknas
Digitaliseringen berör i princip all mänsklig verksamhet, men det finns ingen etablerad tvärvetenskaplig forskning om den. Däremot är det många forskare som tittar på effekterna av den inom sina ämnesområden. Ett exempel är psykologen Sherry Turkle på amerikanska MIT som nyligen besökte Sverige på konferensen Nobel Week Dialogue. I sin forskning ser hon att människor speglar sig i sin telefon och projicerar sig på sociala medier istället för att fördjupa relationer ansikte mot ansikte.
– Risken är att vi förlorar kontakten med varandra. Tänk på att lägga ifrån dig telefonen när du äter lunch med någon eller när du leker med barnen. Jag ser i min forskning att barnen i dag vill ha uppmärksamhet och ögonkontakt, men teknologin kommer i vägen, säger Sherry Turkle.
Andra forskare lyfter hellre fram möjligheterna som uppstår när människor använder digitala verktyg för att skapa kontakt och hitta information. De ser digitaliseringen som en naturkraft och bedömer att mobilen kommer att omvandlas till en stödjande digital hjälpreda byggd på artificiell intelligens som vi kan kommunicera allt mer med.
– Vi behöver hjälpmedel baserade på artificiell intelligens för att hantera informationsexplosionen vi lever i. Då kan vi kan fokusera på att resonera och diskutera, något datorer inte klarar än, säger en av Googles forskningschefer Ray Kurzweil, som också framträdde på Nobel Week Dialogue.
Risk för segregation
Darja Isaksson är i grunden positiv till digitaliseringen. Möjligheterna att bearbeta stora mängder data och snabbare komma fram till innovativa svar kan hjälpa till att lösa exempelvis klimatkrisen. En stor risk hon ser är trenden att en liten bråkdel av mänskligheten blir extremt rik på digitaliseringens ekonomiska möjligheter, medan det stora flertalet hamnar efter.
– Det finns två saker jag oroar mig för. Det ena är att vi kraschar planeten, och enda sättet att undvika det är att öka omställningstempot. Det andra är att vi har en accelererande utveckling som drar isär samhället ganska hårt, och då måste vi vara proaktiva och få med oss alla. Men frånsett de två sakerna finns det så många anledningar att vara optimistisk. Digitaliseringen ger oss helt fantastiska möjligheter att forska fram svar snabbare och lösa de problem vi har. Så att vi blir friskare, räddar planeten och har roligare, säger Darja Isaksson.
Text: Dag Kättström, på uppdrag av forskning.se
Fotnot: Darja Isaksson medverkar på Forum för forskningskommunikation, i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Några branscher där digitaliseringen förändrat vårt samhälle
Delningsekonomi – Digitaliseringen gör det möjligt för privatpersoner att erbjuda sina tjänster till andra privatpersoner via marknadsplatser på nätet. Det kan till exempel handla om att hyra ut sin bostad till turister via tjänsten AirBnB eller köra taxi via Uber. Marknadsplatsernas ägare gör stora vinster.
Nätutbildningar – Många stora universitet världen över erbjuder gratis nätutbildningar som förkortas MOOC (Massive Open Online Courses). Kurserna erbjuder läsmaterial, videoföreläsningar och diskussionsforum, utan att du behöver sätta dig i skolbänken. Det finns också liknande upplägg från företag och universitet som kostar pengar.
Artificiell intelligens – Begreppet har blivit synonymt med allt mer avancerade datorer, som själva kan tolka ny information baserat på tillgänglig information. De används idag till exempel inom diagnostik av cancer. Inom specifika områden kan datorerna upptäcka samband människor inte kan se. Om datorerna i någon framtid kan analysera hela verkligheten på liknande sätt som människor och om det då skulle uppstå något som liknar medvetenhet, är en öppen fråga.
