Hörselimplantat bra hjälp även för långtidsdöva
Cochleaimplantat bör vara ett alternativ även för de patienter som har varit döva under många år. De framkommer av en ny studie vid Uppsala universitet. Innan har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med cochleaimplantat.
– Vi har tittat på de som varit döva minst 20 år innan de fick cochleaimplantat. Tidigare har man ansett att just den långa dövheten har varit en anledning till att inte välja cochleaimplantat, eftersom hörselnerven tillbakabildas när den inte används. Men nu har vi sett att den tillbakagången inte är så snabb och att det därför blir ett bra resultat även för de här patienterna, säger Karin Lundin, hörselingenjör vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Cochleaimplantat, CI, är idag ett rutiningrepp och över 450 000 patienter har implanterats i världen. Nya patientgrupper inkluderas ständigt för hörselrehabilitering med cochleaimplantat, såsom de som under lång tid varit döva, är diskantdöva eller har tinnitus.
Blir lättare att ta till sig talat språk
I sin avhandling har Karin Lundin granskat och beskrivit det kliniska resultatet av de patienter som har opererats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har analyserat alla patienter som har fått cochleaimplantat inopererat i Uppsala mellan 2002 och 2013, och som har varit döva i mer än 20 år: Hur har det gått för de patienterna?
Studien visar att de flesta av patienterna har god nytta av implantatet och att det underlättar för dem att ta till sig talat språk. Hur lång tid som patienten har varit döv och vid vilken ålder han eller hon blev döv påverkar resultatet. De patienter som hade varit döva lång tid och innan dess hörde en kort tid, får inte lika bra resultat som de som varit döva en kortare tid och som haft hörsel under många år innan.
Måste ha fungerande hörslenerv
För att ett cochleaimplantat ska fungera krävs att man har en fungerande hörselnerv. Vid operationerna som undersöks i studien har man använt mätmetoden eABR. I avhandlingen har metoden utvärderats.
– Det är en bra metod för att med säkerhet avgöra när ett cochleaimplantat inte kommer att fungera. I dessa fall kan man avstå implantation, och bespara både patient och vården tid och resurser, eller i en del fall välja att sätta in ett hjärnstamsimplantat istället.
Hjärnstamsimplantat, ABI, är ett annat sorts implantat som är mycket ovanligare. Runt 1200 personer i hela världen har fått ett ABI inopererat. Mellan 1993 och 2013 har 24 patienter, 20 vuxna och 4 barn, fått ett ABI inopererat på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är det enda sjukhus i Sverige som utför denna operation.
Den största patientgruppen med ABI är vuxna med Neurofibromatos typ 2 (NF2), men på senare tid implanteras både barn och vuxna med missbildade eller förbenade snäckor eller avsaknad av hörselnerver. Dessa nya grupper av patienter med implantat ställer högre krav på både utredning innan implantation och rehabiliteringsprocessen efteråt.
Hjärnstamsimplantat är viktiga hjälpmedel
ABI används när patienten saknar en fungerande hörselnerv. Implantatet ifrågasätts ibland, då det är dyrt och det är svårt att mäta fram några bra hörselresultat. Oftast handlar det om att få patienten att uppfatta omgivningsljud och liknande men alltså inte tal. Karin Lundin kan i sin avhandling visa att operationen ändå är viktig.
– De här patienterna är helt beroende av den lilla hörsel som ABI-implantatet ger dem. Många av dem har från början haft normal hörsel och många har känt sig rädda inför tanken på att bli helt döva, speciellt eftersom även synen kan påverkas av sjukdomen NF2. De beskriver det som om implantatet ger dem trygghet, en känsla av tillhörighet och att delta i världen runt omkring dem. Hörsel är så mycket mer än att uppfatta tal, något som vi som normalhörande inte tänker på eller ofta glömmer bort, säger Karin Lundin.
Avhandlingen visar att inga allvarliga komplikationer kunde ses varken från kirurgin vid implantationen eller från stimuleringen med implantatet. ABI-implantatet används i de allra flesta fall för att höra omgivningsljud och som ett stöd för läppavläsning. Alla patienter som använde implantatet på heltid rapporterade att det var lättare att förstå tal när implantatet var på. Alla barn utom ett använde sitt implantat och hade god nytta av det. Det verkar ta lång tid för dessa patienter att lära sig höra med sitt ABI. Patienterna upplevde att hörseln från ABI-implantatet hade stor betydelse för dem även om den var begränsad.
– NF2-patienterna är sjuka från början och opereras i första hand för att klara livet. Implantatet kommer liksom ”på köpet” och kanske inte ligger högst på patienternas prioriteringslista initialt, men det kan ju komma att göra det så småningom. ABI bör vara ett alternativ för både patienter med NF2 och för patienter där ett cochleaimplantat inte är möjligt, som vid cochleära missbildningar eller avsaknad av hörselnerv, säger Karin Lundin.
Kontakt: Karin Lundin, hörselingenjör vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, öron- näsa och halssjukdomar, telefon: 018-611 53 05, karin.lundin@akademiska.se
