Av alla former av cancer står malignt melanom och övrig hudcancer för den snabbaste ökningstakten enligt statistik från Socialstyrelsen. 40 000 personer årligen drabbas av hudcancer. Nu har forskare från KTH utvecklat en teknik som snabbt, effektivt och säkert kan ställa hudcancerdiagnos.
– Att så tidigt som möjligt fastställa en hudcancerdiagnos och inleda en behandling är avgörande för att undvika metastaser och därmed rädda patienters liv, säger Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, som har tagit fram ett diagnosverktyg för hudcancer.
Nu stunder sommaren, en period på året då många människor passar på att befinna sig i solen. Skönhetsideal och allt fler utlandsresor till soligare breddgrader bidrar till de ökande hudcancersiffrorna. Den årliga ökningen enbart av malignt melanom ligger på 5,7 procent för kvinnor och 5,9 procent för män. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign melanom vilket är fler än antalet döda i trafiken.
Problematiken är dock mer omfattande än så. Allt fler cancerfall leder till ett ökat behov av att undersöka födelsemärken och hudförändringar, och det ställer allt högre krav på sjukvården.
Brist på hudspecialister
Cancerfonden har efter en undersökning slagit fast att det råder brist på hudläkare. I Stockholm går det cirka 20 000 invånare på varje hudspecialist, medan en specialist i dermatologi i Jämtland, Sörmland och Dalarna måste räcka till för mellan 60 000 och 70 000 invånare.
Detta gör att behovet av alternativa diagnosmöjligheter växer, detta för att möta den samhällsutmaning som hudcancer kommit att bli.
– Fram till idag har diagnoser bara kunnat ställas av utbildade hudspecialister. Målet för min forskning är att utveckla teknik som med hjälp av mikrovågor kan skilja godartade tumörer från elakartade, frisk hud från sjuk, säger Fritzi Töpfer.
Icke-specialister kan ställa diagnos
Fritzi Töpfer menar den teknik hon arbetat med kan komma att utgöra kärnan i det arbetssätt man i framtiden kommer att använda för att diagnostisera hudcancer, och att den kan användas av icke-specialister för att ställa både säkra och snabba diagnoser, exempelvis i form av screening av ett stor antal människor.
– På så vis kan tumörer upptäckas innan de blir dödliga för patienterna och så väl liv som sjukvårdspengar sparas.
Idag går besöket på mottagningen till så att huden inspekteras med blotta ögat av hudläkaren. Vid behov används ett dermatoskop – ett något mer avancerat förstoringsglas med en ljuskälla – för att förbättra den visuella bedömningen. Om hudförändringen misstänks vara malignt melanom utförs en biopsi genom att hela förändringen skärs bort och skickas till lab för mikroskopi.
Mikrovågor in i huden
– Jag avser inte att med mitt forskningsresultat ersätta dermatologisten helt och hållet. Det handlar snarare om att tekniken kan användas av vem som helst och direkt sortera bort hudförändringar som inte är hudcancer. På det sättet kan stora mängder människor undersökas snabbt och billigt, vilket kapar kostnader, kortar vårdköer och avlastar sjukvården samt minskar människors lidande. Tanken är att endast de som är i behov av dermatologistens expertkunskaper skickas vidare till en, säger Fritzi Töpfer.
Så här fungerar tekniken: Verktyget placeras på huden med ett milt tryck för att etablera kontakt. Sedan skickas mikrovågor in i huden, och en del av dessa vågor reflekteras och skickas tillbaka. De mikrovågor som kommer på retur analyseras sedan för ett få fram ett resultat.
– I labbet så placerar jag verktyget stegvis punkt för punkt på huden. I framtida kliniska sammanhanget ska verktyget användas svepande över hudförändringen. Mätningen ska då ske konstant, och man ska kunna analysera skillnaden mellan frisk och sjuk hud. En simpel punktmätning tar bara millisekunder, en mer svepande undersökning tar några sekunder och svaret – cancer eller ej – ges omgående, berättar Fritzi Töpfer.
Verktyget behöver trimmas
När det kommer till specificitet – det vill säga hur tillförlitligt verktyget är för att identifiera hudcancer – så berättar Fritzi Töpfer att det återstår att trimma in den. Något som kräver statistiskt underlag och därmed tid. Det förhåller sig nämligen så att procentsatsen för histopatologiskt undersökta vävnadsprover som visar sig vara hudcancer ligger runt 90 procent hos en erfaren dermatologist.
Specificiteten för andra typer av screeningtekniker som mammografi visar, enligt statistiken, att de för närvarande ligger på runt 10 procent. Alltså skickas 90 procent av misstänkta bröstcancerfall vidare trots att de senare visar sig inte vara det.
– Det går att öka verktygets känslighet, även kallad sensitivitet, på bekostnad av specificitet. När det kommer till redskap som används för screening accepteras därför låg specificitet. Vinsterna för alla involverade blir i alla fall stora, säger Fritzi Töpfer.
En prototyp för tekniken är framtagen, men en del arbete återstår innan en kommersiell produkt är färdig. Kostnaden för en slutgiltig produkt är fortfarande svår att avgöra, men Fritzi Töpfer berättar att de komponenter som verktyget är byggt av inte är särskilt kostsamma var för sig.
För mer information: Fritzi Töpfer på 073 – 765 24 14 eller fritzi.topfer@ee.kth.se.
