Smälta in och sticka ut men utan pekpinnar – balansgång för skolkuratorer
Skolkuratorn måste balansera mellan ett kritiskt förhållningssätt till skolan och samtidigt skapa förtroende för sin yrkesmässighet för att uppfattas som en i kollegiet. Detta enligt en ny avhandling från Umeå universitet.
I sin avhandling Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer, har Cristine Isaksson, doktorand vid institutionen för socialt arbete, undersökt skolkuratorns yrkesroll.
Studien berör yrkesgruppen skolkuratorer som arbetar i sammanhang där de som ensamma företrädare för sin profession har en perifer roll i förhållande till en kärnverksamhet som domineras och leds av andra professionella yrkesgrupper.
Avhandlingen visar på de problem som kan uppstå i spänningsfältet mellan det som i skolans kärnverksamhet är moraliskt och kunskapsmässigt eftersträvansvärt och det som på motsvarande sätt är högt värderat och unikt inom skolkuratorns yrkesområde.
Återställa eleven i undervisningsbart skick
– Det finns en stor samstämmighet bland både lärare och skolkuratorer att skolkuratorns arbete behövs trots spänningar som uppstår till följd av kuratorers och lärares olika synsätt på elevers problem, men också på grund av olikheter kring synen på skolkuratorns roll, säger Cristine Isaksson.
Ett önskemål från lärare är att skolkuratorn ska ta hand om elever med problem, lösa problemen och återställa eleven i undervisningsbart skick. Detta är en förväntan som stämmer dåligt överens med ämnet socialt arbete – som kuratorn utbildas inom – och den skolkurativa praktiken.
– Skolkuratorer hävdar att deras roll är att företräda skolbarnet och att ha ett helhetsinriktat synsätt på elevproblem där sociala aspekter som skolmiljö och relationen mellan lärare och elev tillmäts stor betydelse, säger Cristine Isaksson.
Stöd från chefen saknas ofta
Studien visar att förutom skolkuratorernas arbete med elever så används en stor del av deras arbetstid åt kommunikation med skolpersonal kring elevers problem. Just detta arbete är lite uppmärksammat i både formella dokument och yrkesförbundens policydokument.Studien visar också att skolkuratorer, för sin legitimitet, är beroende av stöd från närmaste chef, vilket de inte alltid får.
I studien har data samlats in via intervjuer med både skolkuratorer och lärare. Fyra olika delstudier undersökts: skolkuratoryrkets framväxt och utveckling i Sverige, skolkuratorers handlingsutrymme, kunskapsbas och metodanvändning samt hur lärare och skolkuratorer ser på samarbetet kring elevers välmående.
Cristine Isaksson kommer ursprungligen från Stockholm och har sina rötter och sitt hjärta i Agnäs, Bjurholm. Hon är utbildad socionom och bildterapeut och har anställning som adjunkt vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.
Avhandlingen: Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer
Fredagen den 29 april försvarar Cristine Isaksson, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling. Opponent: Kåre Heggen, Høgskulen i Volda, avdeling for Samfunnsfag och Historie. Huvudhandledare: Docent Stefan Sjöström, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Disputationen äger rum kl 10.00 i samhällsvetarhuset, hörsal C.
För mer information: Cristine Isaksson, Institutionen för socialt arbete
Telefon: 073-1522051, 090-7869774
