Fleromättat fett kopplas till lägre dödlighet

En hög andel linolsyra i kroppsfettet speglar till stor del att man har ett högt intag av olika växtoljor, vilket även kunde visas i denna studie. Resultaten kan tala för att ett alltför lågt intag av fleromättade fettsyror ökar risken att dö i förtid. Inget klart samband kunde däremot konstateras för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Denna studie är den största studien som belyst sambandet mellan specifika fettsyror i fettväven och intaget av dessa fettsyror. Studien är också den största framåtblickande studie som undersökt sambanden mellan olika fettsyror i fettväven, hjärt-kärlsjukdom och dödlighet från alla orsaker.

Svårt att mäta kostintag
Vilken sorts fett maten bör innehålla är ett ämne som debatterats flitigt. Enligt nuvarande kostråd bör maten innehålla en relativt hög andel omättade fettsyror, även så kallade fleromättade. En svårighet i koststudier är att mäta kostintaget på ett tillförlitligt sätt, inte minst över lång tid. Att mäta sammansättningen av fettsyror i underhudsfettet kan därför vara ett värdefullt tillskott till vår kunskap om sambanden mellan kost och sjukdom. Fettvävens sammansättning speglar de senaste årens genomsnittliga fettintag på ett objektivt sätt, särskilt de fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka, såsom omega-6, fettsyran linolsyra från växtriket.

I den populationsbaserade studien ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men) togs fettvävsbiopsier och blodprover hos 853 män vid 71 års ålder. Männen i studien fick omkring samma tidpunkt även fylla i en matdagbok under sju dagar. Många av männen underskattade sitt intag av energi och fett. Om man bortsåg från de män som rapporterat mest fel, sågs ett tydligt samband mellan andelen linolsyra i fettväven och matdagböckerna. Något svagare samband sågs mellan fettsyror i blodet och självrapporterat intag, medan starka samband sågs mellan fettväven och blodet för de flesta fettsyror. Dessa samband är av stor betydelse inom nutritionsforskningen då de kan underlätta tolkningen av andra studier som undersökt sambanden mellan olika fettsyror och sjukdomsrisk. Sammantaget talar fynden för att andelen fleromättade fettsyror i fettväven speglar hur mycket man ätit av dessa fettsyror på lång sikt, och detta verkar särskilt gälla linolsyra, som är den vanligaste fleromättade fettsyran. När det däremot gäller omega-3 fetter sågs inga tydliga samband med risk för hjärt-kärlsjukdom eller dödlighet i denna studie.

Linolsyra minskar dödligheten
Efter att statistisk hänsyn tagits till ett flertal kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom sågs inga klara samband med hjärt-kärldödlighet för någon fettsyra (251 dödsfall under 15 års uppföljning). För total dödlighet (605 dödsfall) sågs däremot ett samband, där högre andel linolsyra i fettväven var kopplad till 10 procents lägre risk att dö. Det är känt att linolsyra minskar halten av det onda kolesterolet, LDL, i blodet, men om det är förklaringen till sambandet med minskad dödlighet kan studien ej besvara.

– Även om studien inte kan bevisa något orsakssamband, stärker resultaten ändå nuvarande kostråd att byta ut en del hårda fetter i kosten, det vill säga de med hög andel mättade fettsyror, mot mjukare fetter, till exempel vegetabiliska oljor med hög andel omättade fettsyror, säger David Iggman, läkare vid Svärdsjö VC i Falun och forskare vid enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.

– Studien är unik då den mätt olika fettsyror i kroppsfettet bland en stor population äldre män och följt dessa under lång tid. Vi vet från våra tidigare studier att linolsyra från växtoljor minskar mängden fett i levern och tydligt förbättrar blodfettprofilen jämfört med mättade fetter, men vi behöver ta reda på vilken mängd av denna fettsyra som är adekvat och på vilket sätt den skulle kunna påverka livslängden. Denna studie tillsammans med andra pågående internationella projekt är viktiga steg i rätt riktning för att öka kunskapen kring omättade fettsyror, säger docent Ulf Risérus, som leder forskargruppen vid Uppsala universitet.

Fakta: Linolsyra finns i växtoljor från till exempel solros och raps, mjuka matfetter (smörgåsmargariner), nötter och frön.

För mer information kontakta:
David Iggman, med dr, specialist i allmänmedicin, enheten för klinisk nutrition och metabolism, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, e-post: david.iggman@pubcare.uu.se, tel: 073-8181182

Iggman D, Ärnlöv J, Cederholm T, Risérus U. Association of Adipose Tissue Fatty Acids With Cardiovascular and All-Cause Mortality in Elderly Men. JAMA Cardiology. 2016;1(7):1-9.