Övergången till livet som pensionär kan innebära att sömn och återhämtning förbättras, visar en studie. Även den fysiska aktiviteten förändras efter arbetslivet – tidigare kroppsarbetare rör sig mindre, medan de som haft stillasittande jobb i stället blir mer aktiva.
Att gå i pension innebär en stor omställning i livet. När arbetstid byts mot fritid förändras också hur dygnets timmar fördelas mellan aktivitet och vila.
I en studie har forskare undersökt hur människors aktivitetsmönster förändras när de lämnar arbetslivet, och om deras tidigare arbete påverkar livet efter pensionen.
Nyblivna pensionärer följdes
Studien bygger på data från en undersökning där 112 personer delades in i grupper utifrån hur fysiskt aktiva de varit i sina arbeten före pensioneringen. Deltagarna följdes vid tre tillfällen i samband med övergången till pension. Vid varje mättillfälle bar de aktivitetsmätare under en vecka och fick dessutom fylla i en enkät samt ett dagboksformulär.
Forskarna analyserade sedan hur tiden fördelades mellan fysisk aktivitet, stillasittande och sömn.
Mer sömn efter pensionen
Studien visar att övergången till pension ofta innebär mer tid för sömn. Detta var särskilt tydligt bland personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten. För personer med mer stillasittande yrken var förändringarna mindre tydliga.
Resultaten tyder på att de fysiska kraven i arbetslivet påverkar hur kroppen återhämtar sig efter pensionen. För personer som haft fysiskt krävande arbeten kan pensioneringen ge större möjligheter till vila och återhämtning.
— I en tidigare studie såg vi att vardagen efter pensioneringen blir lite mer som helgerna var innan, man kan sova lite längre på morgonen och få den sömn man behöver. Det nya är att vi ser att det särskilt är de som haft de mest fysiska arbetena som påverkas mest av övergången till pension, säger Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stockholms universitet.
— Det stämmer med tidigare forskning som visat att de som haft ansträngande arbeten och rapporterat hälsoproblem ofta mår bättre efter pensioneringen, fortsätter han.
Skillnader mellan grupper jämnas ut
Forskarna såg också att skillnaderna i fysisk aktivitet mellan grupperna minskade efter pensioneringen. Personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten rörde sig mindre efter pensionen, medan personer med mer stillasittande arbeten tenderade att bli mer aktiva.
Sammantaget innebar detta att skillnaderna mellan grupperna jämnades ut. En minskning av den fysiska aktiviteten bland tidigare kroppsarbetare behöver dock inte vara negativ. Tvärtom kan den spegla en mer hälsosam balans, där kroppen får bättre möjligheter till återhämtning efter ett långt arbetsliv.
— Vad vi undersökte var egentligen inte att sluta arbeta helt, utan att minska sin arbetstid med minst hälften i samband med pensioneringen. Om man ser till annan forskning som gjorts i vår grupp så verkar det för många vara väldigt bra att gå ner i tid, kanske byta jobb eller arbetsuppgifter, men att fortsätta arbeta åtminstone deltid. Då kan man få en bra balans med fördelar från både arbetet och pensioneringen, säger Hugo Westerlund.
Öppnar för anpassade råd
Enligt forskarna bidrar resultaten med ny kunskap om hur livet efter pensionen kan se olika ut för olika grupper. De visar också att råd om fysisk aktivitet till pensionärer kan behöva anpassas efter människors tidigare arbetslivserfarenheter.
Genom att ta hänsyn till hur fysiskt krävande arbetet har varit kan insatser för hälsa och välbefinnande bli mer träffsäkra, menar forskarna.
— Alla människor är olika och har olika livssituation. Därför kan man inte säga att alla ska göra på ett visst sätt, men ju mer vi vet om vad som påverkar hälsan vid pensioneringen, desto bättre råd kan vi ge, menar Hugo Westerlund.
Han har också ett konkret tips för den som vill leva ett aktivt liv som pensionär:
— Försök att se till att planera ditt liv med regelbunden fysisk aktivitet som du tycker om, gärna tillsammans med vänner som hjälper varandra att se till att den blir av.
Vetenskaplig artikel:
Changes in physical activity across retirement: a compositional data analysis approach in a Swedish cohort study, publicerad i European Review of Aging and Physical Activity.
Mer om studien
Data har samlats in genom en tilläggsstudie till SLOSH, Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Studien belyser hur olika faktorer i människors arbetsliv, privatliv och hälsa påverkar varandra över lång tid.
I studien deltog 47 män och 65 kvinnor i åldrarna 60–72 år. Deltagarna följdes vid tre mättillfällen: sex månader före pensioneringen samt sex respektive 18 månader efter pension. I analyserna tog forskarna hänsyn till om deltagarna hade haft ett fysiskt krävande arbete före pensionen. Resultaten justerades även för sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer.
