Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Tunna moln på omkring 5 kilometers höjd är vanligare i tropikerna än man tidigare har trott och de kyler klimatet avsevärt. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications från Stockholms universitet och University of Miami. De mellan-troposfäriska molnens avkylningseffekt saknas i dagens klimatmodeller.

– Genom att använda satellitobservationer och högupplöst numerisk modellering har vi funnit att mellan-troposfäriska moln ofta bildas i tropikerna i närheten av djupa konvektiva moln och att avkylningseffekten från dem kan vara lika stor som uppvärmningen från höga cirrusmoln, säger huvudförfattaren av studien Quentin Bourgeois, postdoktor på Meteorologiska institutionen (MISU) och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Moln spelar en avgörande roll för jordens klimat, men trots det är det fortfarande mycket vi inte vet om dem. Framförallt vet vi väldigt lite om moln i mellan-troposfären, alltså moln på omkring 5 kilometers höjd eftersom att dessa moln är svåra att observera.

– Rymdburna lidarinstrument, vilket vi har använt oss av i studien, ger detaljerad information om den vertikala fördelningen av moln och kan bidra till att fylla det här kunskapsgapet, säger Quentin Bourgeois.

Forskarna förväntar sig att deras studie kommer att väcka intresse eftersom det behövs mer kunskap om just mellan-troposfäriska moln. Framförallt förväntar de sig att klimatforskare kommer att anstränga sig för att få med molnens effekter i klimatmodeller så att vi bättre kan förutsäga framtidens klimat.

Om molns effekt på klimatet

Moln täcker omkring 70 procent av jordens yta. Olika typer av moln påverkar jordens klimat på olika sätt: låga vattenmoln, såsom bomullsliknande cumulus, kyler jordytan medan höga ismoln, såsom fjäderlika cirrus, värmer klimatet. Sammantaget kyler moln klimatet med omkring 20 W m-2. Detta kan jämföras med energin som jorden tar emot från solen som är omkring 340 W m-2 i medeltal eller den antropogena växthuseffekten som värmer klimatet med ungefär 3 W m-2.

För ytterligare information:
Quentin Bourgeois, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post quentin.bourgeois@misu.su.se, tfn 08-16 42 36, mobil 0707-40 57 12

Annica Ekman, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post annica@misu.su.se, tfn 08-16 23 97 (vidarekopplad till mobil)

Matthew Igel, University of Miami, e-post migel@rsmas.miami.edu, tfn +1 828 493 0507

Radovan Krejci, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, e-post radovan.krejci@aces.su.se, tfn 08-674 72 24

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera