Gener med koppling till högt blodtryck har upptäckts

Forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har deltagit i studien som publiceras idag i Nature Genetics.

– Upptäckten av nya regioner av arvsmassan med koppling till högt blodtryck kan leda till en bättre förståelse för hur högt blodtryck utvecklas men också för vilken betydelse som förändringar i livsstil kan få, säger Paul Franks, som är gästforskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och som lett studien i Umeå.

– Resultaten ger oss genetiska insikter i nya biologiska händelseförlopp och sjukdomsmekanismer. Upptäckterna innebär också att vi fått nya måltavlor för potentiella läkemedelsbehandlingar, vilket naturligtvis är av stort intresse för läkemedelsindustrin.

Högt blodtryck en riskfaktor
Högt blodtryck eller hypertoni (på engelska: hypertension) är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och tidig död, och beräknas orsaka en mycket stor andel av den globala sjukdomsbördan. Men kunskapen om genetiska faktorer som styr högt blodtryck är begränsad. De flesta tidigare genetiska studierna kring blodtryck har fokuserat på redan kända genetiska variationer som dessutom visat sig ha liten effekt på blodtrycket.

Den publicerade studien beskriver DNA-mutationer i tre gener som är ovanliga bland befolkningen men som har stor inverkan på blodtryck, vilket ger nya insikter om vad som orsakar högt blodtryck:

• RBM47, somkodar för ett protein ansvarigt för att modifiera RNA.
• RRAS, som är inblandad i cellcykeln och som sedan tidigare har kopplats till Noonans syndrom, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av medfött hjärtfel.
• COL21A1, somär inblandad i kollagenbildning i kroppsvävnader som bland annat hjärta och aorta.

COL21A1 och RRAS är speciellt intressanta eftersom båda generna är kopplade till ombildning av blodkärl, vilket är relevant för personer med högt blodtryck. Forskarna upptäckte också en mutation i den proteinkodande genen ENPEP. Genen kodar för ett nyckelenzym inblandat i regleringen av blodtryck genom utvidgning och tillstrypning av blodkärl. Enzymet är också ett befintligt läkemedelsmål.

200 forskare från 15 länder
I studien, som letts av Queen Mary University of London (QMUL) och University of Cambridge, har ungefär 200 forskare från 15 länder deltagit. För att hitta kopplingar mellan arvsmassa och kardiovaskulär hälsa har forskargrupperna undersökt genotyper och hälsohistorik hos både hälsosamma individer och personer med diabetes, kransartärsjukdom och hypertoni. Studiedeltagarna var från Storbritannien, Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland, USA, Pakistan och Bangladesh.

– Umeågruppens deltagande i denna form av globala studier är väldigt betydelsefullt eftersom effekten av att arbeta tillsammans är det går att skapa stora material med tillräcklig statistisk styrka för att kunna besvara stora och viktiga frågeställningar, säger Göran Hallmans, senior professor vid Enheten för biobanksforskning och medförfattare av studien.

Forskning med hjälp av register och biobanker
Den bidragande forskningen i Umeå har i huvudsak utförts på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, genom GLACIER-studien, som letts av Paul Franks. GLACIER-studien har finansierats av Wellcome Trust Sanger Institute, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Novo Nordisk Fonden. Biobanksforskningen har skett med hjälp av Enheten för biobanksforskning vid Umeå universitet och Biobanken Norr vid Västerbottens läns landsting. Forskarna har tillsammans koordinerat uttag av registerdata och prover från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS), där bland andra Västerbottens Hälsoundersökningar ingår.

Inom Västerbottens Läns Landsting har det länge pågått biobanksforskning som syftar att minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i länet. Den Medicinska biobanken i Umeå startades i samband med lanseringen av Västerbottensprojektet 1986. NSHDS samlar ett antal provsamlingar i Väster- och Norrbotten och utgör en av världens främsta biobanksmaterial sett till både storlek/omfattning och provkvalité.

I en kompletterande studie*, som publicerats i samma nummer av Nature Genetics och där samma forskare från Umeå Universitet ingått, har forskare upptäckt 17 nya genregioner som är inblandade i reglering av blodtryck.

Publikationen:
Nature Genetics, artikel: The genetics of blood pressure regulation and its target organs from association studies in 342,415 individuals. Författare: Ehret et al. DOI: 10.1038/ng.3667

* Kompletterande studie:
Nature Genetics, artikel:Trans-ancestry meta-analyses identify rare and common variants associated with blood pressure and hypertension. Författare: Surendran et al. DOI: 10.1038/ng.3654

För mer information:
Göran Hallmans, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-638 2516; goran.hallmans@umu.se

Paul Franks, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-304 5755; paul.franks@umu.se