Skydd mot torka minskar risken för konflikter i jordbrukssamhällen
Svår torka är kopplat till en högre förekomst av väpnade konflikter i politiskt marginaliserade jordbruksberoende samhällen i de minst utvecklade länderna. Risken för konflikter kan dämpas genom att stärka dessa gruppers politiska status och ekonomiska välfärd, enligt forskare i Uppsala och Oslo.
Det är viktigt att förstå hur torka kan öka risken för konflikt för att effektivt kunna hantera de sociala konsekvenserna av klimatförändringar. Men effekterna av torka kan se olika ut beroende på samhällens sårbarhet. Tidigare studier har i liten grad tagit hänsyn till denna sociala kontext. Därför har forskarna vid Uppsala universitet och Fredsforskningsinstitutet i Oslo tagit fram en statistisk modell för kopplingarna mellan klimat och säkerhet som tar hänsyn till den drabbade populationens socioekonomiska status. Nina von Uexkull, Halvard Buhaug, Mihai Croicu och Hanne Fjelde använde sig av nya subnationella geografiska data om väpnade konflikter, etniska bosättningsmönster och jordbruksmark, och identifierade en sårbarhet för just torka hos vissa befolkningsgrupper.
– Vi undersöker dynamiken mellan klimat och konflikter på subnationell nivå i Afrika och Asien i perioden 1989 och fram till idag. Vi täcker ett större område än någon tidigare studie av detta slag och det omfattar de regioner som har haft flest våldsamma konflikter och är särskilt sårbara för klimatförändringarna. Det är därför extra viktigt att identifiera områden med särskild hög konfliktrisk just i dessa regioner, säger Nina von Uexkull, forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet.
Skydd mot torka minskar risken för våld
Resultaten visar att väpnad konflikt som direkt följd av torka är sällsynt under de flesta förhållanden. Men bland politiskt marginaliserade folkgrupper som lever i jordbruksdominerade landsbygdsekonomier ökar torka sannolikheten för att en pågående konflikt ska förlängas. Genom att skydda jordbruksberoende samhällen mot klimatkatastrofer kan man därmed dämpa risken för väpnat våld – särskilt i områden som redan är påverkade av konflikter och instabilitet. Förutom åtgärder för att göra jordbrukssektorn mer motståndskraftig mot extremt klimat innebär detta att stärka jordbruksbefolkningarnas politiska status och ekonomiska välfärd.
Det är några av slutsatserna i studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
– Torka och extrema väderfenomen kommer troligen att bli allt vanligare i framtiden. Det är därför otroligt viktigt att identifiera vad som gör en region sårbar så att vi kan hjälpa de mest utsatta samhällena att förbereda sig för ett förändrande klimat, säger Nina von Uexkull.
Forskningen bygger på nya data om var väpnade konflikter från Uppsala Conflict Data Program på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
För mer information:
Nina von Uexkull, e-post: nina.von_uexkull@pcr.uu.se Tel: 018-4712357, 076-2814166.
von Uexkull, Nina, Mihai Croicu, Hanne Fjelde, and Halvard Buhaug. 2016. ”Civil conflict sensitivity to growing season drought.” Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America
