Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik

För att få en förståelse för hur en lärares vardag ser ut, hur de arbetar och vilken roll digital teknik har i deras dagliga arbete, observerades fyra lärare under ett antal dagar. Utöver observationerna genomfördes också intervjuer med lärarna, men också med skolrektorer och representanter från en kommuns utbildningsförvaltning samt IT-chef för kommunala IT-enheten.

Sadaf Salavatis avhandling bekräftar tidigare forskning som visar på att lärare lättare tar till sig och använder innovationer som går i linje med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Sadafs forskning visar också att lärarnas benägenhet att använda digital teknik till stora drag är individberoende.

Utlärningsmetoden påverkar användandet av digital teknik
Baserat på sin bakgrund, erfarenheter samt sociala sammanhang har lärare olika förhållningssätt och värderingar i hur det ser på sin yrkesroll som lärare och hur det de ser på sina elever och deras lärande. Världsbilder, förhållningssätt och värderingar påverkar lärarnas utlärningsmetoder och hur de använder den digitala tekniken. Forskningen visar att lärare som har en mer studentcentrerad pedagogik tenderar att använda digital teknik i högre grad och på ett innovativt sätt, jämfört med lärare med en mer lärarcentrerad pedagogik.

Forskningen visar också att erfarenheter som lärare får genom användning traditionell pedagogik och användning av digital teknik också påverkar och förändrar lärarnas världsbild och förhållningssätt och därmed hur digital tekning ingår som en del i deras undervisning.

Även organisationen påverkar
Några av de faktorer som bidrar till komplexiteten i lärarnas vardag är avsaknad av klargörande centrala mål och direktiv men också avsaknad av tydliga definitioner och förståelse för centrala begrepp. Vad som även påverkar hur lärarna integrerar digital teknik i undervisningen är organisationsrelaterad. Detta handlar bland annat om den frihet och beslutsrätt som skolledare har över den egna interna organisationen samt resursrelaterade frågor, exempelvis otillräcklig IT-support eller begränsat pedagogiskt stöd av centrala kommunala enheter.

Även varierande elevgrupper, elevers individuella behov samt elevers bristande ansvarskänsla om sina digitala enheter har visat sig bidra till och påverka den komplexitet som finns kring användning av digital teknik i undervisningen.

Bristande förståelse för lärares vardagspraktik
Den kanske viktigaste faktorn som identifierats, som bidrar till komplexiteten i lärares dagliga arbete är undervisningssituationen i sig själv och hur den uppfattas på olika sätt av olika aktörer. Forskningen har visat att de olika aktörerna, men även ytterligare intressenter utanför skolans värld (till exempel IT-utvecklare, föräldrar, etc.) har sina egna världsbilder och förståelser av digital teknik och hur den bör användas i undervisningen. Utöver dessa skillnader och motsägande världsbilder framkommer det också att det finns en bristande förståelse för lärares vardagspraktik, med och utan användning av digital teknik. Detta har konsekvenser för beslut och direktiv som tas på högre myndighetsnivåer.

Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares individuella världsbilder påverkar lärares varierande användning av digitala teknik i deras undervisning och vardagspraktik, samtidigt som myndigheter förväntar sig att användningen ska likformas.

Avhandlingen: Salavati, Sadaf (2016). Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice.

Kontaktinformation:
Sadaf Salvati, 0470 70 81 17
Jonas Tenje, pressansvarig, 070 308 40 75