Ett steg närmare nyttig frityrolja från Norrland
Nästan åtta gånger så mycket hälsosam oljesyra i fröoljan – det blev resultatet när forskare från SLU minskade nivåerna av två enzymer i oljeväxten fältkrassing. Det är ett stort framsteg i domesticeringen av den vilda fältkrassingen som är rik på frön och tål kalla vintrar. Målet är att den ska bli en ny oljegröda som går att odla i norr.
De oljerika fröna från vild fältkrassing har en oljekvalitet som inte lämpar sig för matlagning, men nu har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet förädlat fram ett plantmaterial med betydligt bätte egenskaper.
Genom att minska aktiviteten hos två gener som kodar för två enzymer som påverkar oljans fettsyrasammansättning, har forskarna ökat halten av den hälsosamma oljesyran i fältkrassingfröna från 11 till 84 procent.
Samtidigt minskades halten av den ohälsosamma erukasyran, från 20 procent ner till 0,1 procent. Halten linolensyra sjönk från 40 procent till 2,6 procent. Linolensyra är visserligen en nyttig fleromättad fettsyra, men den är instabil vid höga temperaturer.
– Nu fungerar den här oljan bra för livsmedelsändamål, framförallt för fritering, säger Li-Hua Zhu, professor i växtförädling och bioteknik vid SLU, som leder projektet.
Fältkrassing tål hårda vintrar
Hon förklarar också att vi behöver producera mer växtoljor för att ersätta fossil olja inom kemiindustrin, och till livsmedel, framför allt oljor som är bra för hälsan. I nuläget finns ingen oljegröda som tål vintrarna i norr, men fältkrassingen skulle kunna odlas i hela Sverige.
Just fältkrassingen (Lepidium campestre), har en potential att bli en bra ny gröda i flera avseenden. Den är tvåårig och kan i och med det fungera som fånggröda – den kan ”fånga” växtnäring ur åkermarken under vinterhalvåret då marken annars ligger bar. Dessutom kan den samodlas med till exempel korn eller vete. Fröna innehåller cirka 20 procent olja, men den vilda, oförädlade växtens olja är inte användbar för oss människor.
Emelie Ivarson är doktorand och jobbar i projektet.
Jobbar på att höja oljehalten
– Fältkrassingens frön har en relativt hög oljehalt, men just fettsyrasammansättningen gör att den vilda fältkrassingen inte är användbar som livsmedelsgröda. Därför har vi förändrat oljan, förklarar Emelie Ivarson.
Studien visar att det med hjälp av bioteknik går att anpassa fältkrassingens oljekvalitet till olika användningsområden.
Eftersom fossil olja är en ändlig resurs med negativ miljöpåverkan vore det bra om vi kunde producera mer växtoljor för olika ändamål på våra åkrar.
För att utveckla fältkrassingen till en ekonomiskt lönsam gröda arbetar forskarna också med att höja oljehalten från 20 procent till nivåer kring 30 procent. Höstraps som är den huvudsakliga oljegrödan i Sverige har över 40 procent olja i sina frön, men den är bara härdig i södra Sverige.
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Plant Cell Reports.
Kontakt:
Li-Hua Zhu, professor, Institutionen för växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. 040-41 53 73, li-hua.zhu@slu.se, mistrabiotech@slu.se, 018-67 22 32
Artikeln: Ivarsson, E., Ahlman A., Lager I., & Zhu, L-H. 2016. Significant increase of oleic acid level in the wild species Lepidium campestre through direct gene silencing. Plant Cell Reports 35(10): 2055-2063.
Arbetet finansierades av Mistra Biotech.
