Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
Apoteken i Sverige är skyldiga att byta ut förskrivna läkemedel mot billigare alternativ. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gör var tredje månad ett urval av preparat med de lägsta priserna.
Joakim Larsson, professor och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, tycker att effekten på miljö också bör beaktas.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger han.
De flesta aktiva substanser som används i läkemedel inom EU produceras i andra världsdelar. Ibland är nästan hela världens tillverkning av en viss substans koncentrerad till ett fåtal fabriker eller till och med en enda anläggning. Även om bara en liten andel aktiva substanser följer med avloppsvattnet ut kan det lokalt handla om stora mängder.
– Även om utsläppen är lokala kan konsekvenserna bli globala, säger Joakim Larsson.
Hans forskargrupp har i en lång rad av studier dokumenterat hur utsläpp av antibiotika från industrin kan ge upphov till exceptionellt multiresistenta bakterier. De kan sprida resistensen vidare till sjukdomsframkallande bakterier.
Det är svårt för oss i Sverige att påverka miljölagstiftningen i Indien eller Kina, där en stor del av substanserna framställs. Men vi kan utöva påtryckningar mot multinationella företag, som köper substanserna.
– Jag tror att vi skulle kunna att sätta en helt annan press på industrin om vi införde ett system som utkräver ansvar, säger Joakim Larsson.
Landstingen ställer miljökrav
Svenska landsting var först i världen med att ställa miljökrav på tillverkningen av läkemedel. Producenten måste visa upp ett kontrollprogram inom sex månader efter undertecknat kontrakt.
Kraven gäller dock bara mediciner som landstingen köper in till sjukvården. Den största delen av landets läkemedelskonsumtion förskrivs av läkare och hämtas ut av kunden på apoteket. Informationen på förpackningen avslöjar sällan var den aktiva substansen är framställd.
– Det är omoraliskt. Företagen kan ha vilken fulproduktion som helst var som helst i världen utan att vi får veta det. Om de tvingas uppge den exakta adressen kan man kontrollera hur det ser ut, säger Joakim Larsson.
Svenska textilföretag har svarat på kritiken mot dåliga miljö- och arbetsförhållanden genom att berätta var plaggen är producerade. Hemsidan för till exempel Filippa K har länkar från varje enskilt plagg till uppgifter om namn och adress till just den fabrik, där det är tillverkat.
– Textilindustrin är på flera plan en föregångare när det gäller transparens, tycker Joakim Larsson.
Höga halter av antibiotika i vattnet
Joakim Larsson och hans kolleger publicerade redan 2007 en studie av avloppsvattnet från reningsverk i Patancheru, nära Hyderabad i Indien, där en stor del av världens aktiva substanser till läkemedel produceras.
Halten av vissa substanser var högre i vattnet än i blodet på patienter som behandlas med preparaten. Koncentrationen av ciprofloxacin, som är ett bredspektrumantibiotika som riktar sig mot flera olika sorters bakterier, var upp till 31 milligram per liter. Det är ungefär 1 miljon gånger högre än i svenska avloppsvatten. Utsläppet under en dag var totalt 44 kg, vilket motsvarade hela Sveriges förbrukning i fem dagar.
Greenpeace rapporterade 2004 om en ökad dödlighet samt överrepresentation av miljörelaterade sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, astma och bronkit i Patancheru. Greenpeace hävdade också att föroreningen av sjöar och vattendrag hade ökat under årens lopp och förstört grundvattnet och jordbruksmarken för ett tiotal byar.
Miljöriskerna är mindre där läkemedlen konsumeras. Varje preparat används bara av en liten del av befolkningen. Betydligt lägre halter av de aktiva substanserna kommer ut i miljön sedan läkemedlet har brutits ned i kroppen, spätts ut i hushållsvatten och gått igenom reningsverk.
Industrin vill ta sitt ansvar
I samband med FN:s toppmöte om problemen med antibiotikaresistens i september i år kom en programförklaring från ett tiotal läkemedelsföretag, bland andra Astrazeneca, Johnson & Johnson, Novartis och Pfizer, som lovar att ta sitt ansvar för att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens. De vill bland annat verka för en minskad miljöpåverkan vid produktionen av läkemedel och stödja nya samarbetsmodeller mellan industrin och statligt anställda forskare för att utveckla nya antibiotika och vaccin. Omfattningen på åtgärderna definieras dock inte.
Joakim Larsson tycker att förslaget borde ha kommit för länge sedan.
– Nu har läkemedelsföretagen insett att det är bättre att hålla bollen själv än att myndigheterna ska sätta gränsvärden. Jag är tveksam till om tillräckligt blir gjort om industrin får ta hand om det själv. När har självreglering löst miljöproblem? Det behövs ett tryck utifrån, till exempel i form av lagstiftning, säger han.
Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se
Hur kan läkemedelsutsläpp bidra till antibiotikaresistens?
Den omfattande användningen av antibiotika i världen har lett till en ökning av resistenta bakterier som orsakar svårbehandlade infektioner. När antibiotika också hamnar i miljön, exempelvis i samband med tillverkning av antibiotika eller via läkemedelsrester som blivit kvar i urin och avföring efter antibiotikabehandling, kan problemet ytterligare förvärras. Resistens kan utvecklas och spridas mellan harmlösa miljöbakterier och sjukdomsframkallande bakterier. I vår yttre miljö finns gott om harmlösa bakterier som kan fungera som en reservoar för resistens. Om dessa bakterier utsätts för antibiotika ökar andelen resistenta bakterier i miljön.
Källa: www.skyddaantibiotikan.se
Hur kan vi minska utsläppen av antibiotika?
Det är viktigt att produktion av antibiotika inte medför utsläpp som kan innebära risk för att resistens utvecklas. En annan åtgärd är att förbättra reningen av avloppsvatten så att tillflödet av antibiotika till miljön minskas. På individnivå och i hälso- och sjukvården kan alla bidra genom att bara använda antibiotika när det gör nytta. En annan åtgärd som man som patient kan göra för att antibiotika inte ska hamna i miljön är att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket.
Källa: www.skyddaantibiotikan.se
