I norra Sverige kan stora effekter av klimatförändringar ses, främst vintertid. Data från väderstationer visar att snöperioden förkortats med över två månader på 30 år vid vissa stationer, vilket medför omfattande problem för renskötseln. Den klimatkänsliga sjukdomen tularemi (harpest) har under samma period ökat tiofalt och är betydligt vanligare än vad som tidigare befarats, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
På vissa platser i norra Sverige har snöperioden förkortats med mer än två månader mellan 1978 och 2008, vilket får stora konsekvenser för livet i norr. Data från 10 väderstationer i renbetesområden, från Frösön i Jämtland till Dividalen inte långt från Riksgränsen, visar att de kallaste dagarna försvunnit snabbast under perioden och att långa köldperioder idag är betydligt mer ovanliga än tidigare.
– Vår forskning visar att klimatförändringarna i norra Sverige var mer omfattande än förväntat och att renskötseln framstår som mycket sårbar, säger Maria Furberg, som är doktorand vid institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin och klinisk mikrobiologi.
Klimatförändringarna i norra Sverige, såsom kortare snöperioder, har fått negativa konsekvenser för renskötarnas liv och leverne. Renskötarnas hantering av konsekvenserna försvåras av helt andra omständigheter som också påverkar renskötseln, som exempelvis ökad konkurrens från andra näringar, krympande betesmarker, rovdjurspolitik och dålig ekonomi.
Tiofaldig ökning av harpest
Maria Furberg visar i sin avhandling att tularemi (harpest) ökat kraftigt både geografiskt och numerärt mellan 1984 och 2012 och att fallen har en stark koppling till vattendrag och sjöar. En undersökning av 1 500 slumpvis utvalda personer i Norr- och Västerbotten som gjordes 2014 visade att knappt 3 procent hade tecken på att de haft tularemi-infektion. Det motsvarar 16 gånger fler fall än vad som rapporterats.
Tularemi är en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar från djur till människa. Smittspridningen sker i Sverige oftast via myggbett. Sjukdomen ger symtom som hög feber, infekterade sår, svullna lymfkörtlar och ibland även lunginflammation.
– Den kraftiga ökningen av antalet rapporterade harpest-fall är uppseendeväckande och sjukdomen förefaller vara mycket vanligare än vi tidigare trott. Sjukvården behöver förbättra harpestdiagnostiken så att alla som smittas får korrekt behandling. Dessutom behöver orsakerna till ökningen av harpest undersökas vidare med fortsatt forskning, säger Maria Furberg.
Kontaktinformation:
Maria Furberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet maria.furberg@umu.se
