Förorenad stadsluft pekas nu ut som en tänkbar spridningskälla för resistenta bakterier. Forskare i Göteborg har visat att luftprover från Peking innehåller dna från gener som gör bakterier resistenta mot de mest kraftfulla antibiotika vi har.
– Det här kan vara en viktigare spridningsväg än man tidigare trott, säger Joakim Larsson, professor på Sahlgrenska akademin och föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs ujhhjhniversitet.
Joakim Larsson och hans kollegor har tidigare fått uppmärksamhet för sin forskning om vattenburna utsläpp av antibiotika från läkemedelstillverkning i Indien, något som visat sig trigga utvecklingen av resistenta bakterier.
Över 800 prover
I den nya studien letade forskarna efter gener som gör bakterier motståndskraftiga mot antibiotika i totalt 864 prover med dna, insamlade från människor, djur och olika miljöer världen över.
– Vi studerade bara ett litet antal luftprover, så för att generalisera måste vi undersöka luft från fler platser. Men i de luftprover vi analyserade fanns en salig blandning av olika resistensgener. Särskilt oroande var att vi hittade en rad gener som ger resistens mot karbapenemer, en grupp antibiotika som man tar till vid infektioner orsakade av riktigt svårbehandlade bakterier, säger Joakim Larsson.
Resultaten ger inte svar på om bakterierna, vars dna analyserats, faktiskt var vid liv i luften, och därmed utgjort en verklig fara.
– Det rimliga att tro är att det är en blandning av levande och döda bakterier, baserat på erfarenheter från andra studier av bakterier i luft, säger Joakim Larsson.
Spridning från europeiska reningsverk?
Nästa steg i forskningen handlar om resistens sprider sig via luften från europeiska reningsverk. Forskningen kommer att utföras inom ramen för ett större internationellt samarbetsprojekt som just blivit utvalt för finansiering av Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPI-AMR), där svenska Vetenskapsrådet står bakom stödet till Göteborgsgruppen.
– Vi ska bland annat låta reningsverksanställda bära luftprovtagare. Vi kommer också att studera deras egen bakterieflora, samt floran hos personer som bor väldigt nära samt längre bort, och se om det verkar finnas en koppling till reningsverken, säger Joakim Larsson.
Studien: Pal C, Bengtsson-Palme J, Kristiansson E, Larsson DGJ. (2016). The structure and diversity of human, animal and environmental resistomes. Microbiome. 4:54.
Kontakt::
Joakim Larsson 0709 621 068; joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se
Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet (CARe)
JPI-AMR
