Helt naturligt för män att dela på tråkigt köksarbete
Tidigare forskning har indikerat att matlagning är något som vissa män gör för att de tycker att det är kul men att detta inte har gällt för det mer generella matarbetet med planering, avdukning och disk. Forskning från Uppsala universitet visar att män ser det som naturligt med ett delat ansvar även för det beskrivs som tråkigt, vardagligt köksarbete.
Resultaten i Nicklas Neumans avhandling skiljer sig från tidigare forskning.
Tidigare forskning har indikerat att matlagning är något som vissa män gör för att de tycker att det är kul men att detta inte har gällt för det mer generella matarbetet med planering, avdukning och disk.
Avhandlingen Stories of masculinity, gender equality, and culinary progress: On foodwork, cooking, and men in Sweden innehåller fem delstudier och bygger bland annat på intervjuer med 31 män i Sverige med ett brett åldersspann (22 till 88 års ålder) och med varierande matintressen.
Bara koka makaroner räcker inte
– Delat ansvar för det vardagliga matarbetet beskrevs som något män i Sverige förväntas göra. Och detta gällde även när det beskrevs som tråkigt, något som särskiljer dessa fynd från tidigare forskning.
– En annan upplevd förväntan handlade om en viss nivå av matlagningskunskap, det sågs ner på att till exempel ”bara” koka makaroner och steka korv. Man nämnde ofta den typen av matlagning som hur det såg ut tidigare i ens liv, men inte längre, säger Nicklas Neuman, doktorand vid Uppsala universitet.
Männens berättelser speglar också hur matlagning fyller en självförverkligande funktion för flera av männen, något som stereotypt brukar betraktas som ”manligt”. Samtidigt speglar berättelserna också en funktion som gåva till andra och som upprätthållare och förstärkare av sociala band med vänner, partners och barn, något som stereotypt brukar betraktas som ”kvinnligt”.
Per Morberg väcker känslor
I männens liv var dessutom mat i media ständigt närvarande, främst på TV men även i form av kokböcker. Responsen till medierepresentationerna är spretig och ambivalent. Vissa är pragmatiska, andra likgiltiga, och några till och med fientliga.
– Men överlag finns en uppfattning om att det är ”för mycket”. Det handlar framför allt om en syn på matlagningen som verklighetsfrånvänd och pretentiös.
Den kändiskock som står ut i materialet är Per Morberg, men synen på Morberg var varierande.
– Det fanns aldrig något syfte i studien att studera Morberg men han dök ändå upp i alla intervjuer. Han var å ena sidan en representant för det autentiska och genuina, men också för det överdrivna och världsfrånvända. Och hans maskulinitet var något som yngre män diskuterade, mestadels ironiskt och baserat på en idé om att Morberg som ”karlakarl” kanske tilltalar ”andra män”.
Spjutspetsar i den kulinariska gemenskapen
Nicklas Neuman visar också i avhandlingen att politikerna i samarbete med mat- och restaurangbranscherna strävar efter att konstruera en bild av svensk kulinarisk excellens. Det görs bland annat genom idéer om Sverige som ett öppet, tolerant, egalitärt och ansvarstagande land. Enligt budskapet som kommuniceras är alla välkomna och uppskattade. Budskapet förs fram med hjälp av ”svenska män” i form av manliga kockar som spjutspetsar i den kulinariska gemenskapen.
– De marknadsförs som tillbakalutade, ansvarsfulla och trevliga moderna killar, men samtidigt som karriärdrivna och framgångsfokuserade. Men det finns en paradox i en retorik om öppenhet och tolerans för människor och matkulturer från alla världens hörn, och en självbild som jämställt land, när representanterna för svensk kulinarisk excellens i slutänden mest utgörs av en väldigt homogen grupp av urbana män.
Kontakt:
Nicklas Neuman,tel: tel: 018-471 2395 e-post: nicklas.neuman@ikv.uu.se
Avhandlingen: Neuman N. Stories of masculinity, gender equality, and culinary progress: On foodwork, cooking, and men in Sweden
