Bypassoperation är bättre än ballongvidgning
Bypassoperationer är bättre än ballongvidgning på flera sätt. Bland annat får patienter färre nya hjärtinfarkter och behöver mer sällan göra nya ingrepp efter operation. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro i en ny studie.
– Vi har jämfört bypassoperationer med ballongvidgning hos de patienter som har haft en förträngning i början av det vänstra kranskärlet i hjärtat. Det är vänster kranskärl som i regel försörjer större delen av hjärtmuskeln, säger Thomas Kellerth, överläkare på hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Omtvistad fråga vid hjärtoperationer
De olika teknikerna för att behandla kranskärlsförträngningar har varit en laddad fråga inom läkarkåren.
– Det har varit en av de mer kontroversiella frågorna vid hjärtoperationer. Därför är det extra roligt att vi har fått vara med från starten i den här multicenterstudien som påbörjades år 2008. Vi har under åren haft 40 patienter som har deltagit och därmed var vi störst i Sverige bland de medverkande sjukhusen.
I den publicerade artikeln har överläkare Thomas Kellerth och överläkare Ole Fröbert från hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro varit medförfattare. Totalt har 1100 patienter medverkat från Norden, Baltikum och Storbritannien. Studien har varit omfattande och resultatet visar att bypassoperationer är bättre än ballongvidgning.
Många fördelar med bypassoperation
– Fördelarna ligger i första hand på att patienterna efter bypassoperationer får färre nya hjärtinfarkter och att de mer sällan behöver göra nya ingrepp. Patienterna som gjort ballongvidgning har lite större risk att behöva göra om ingreppet. Vi såg ingen skillnad i överlevnad.
Nu pågår diskussioner i den kardiologiska världen hur riktlinjerna ska se ut framöver vid hjärtoperationer där patienten har en förträngning i början av det vänstra kranskärlet.
– En väg att gå skulle vara att erbjuda patienter ballongvidgning vid enklare fall och till patienter med ökad risk vid stor kirurgi. Bypassoperationer kommer troligen att rekommenderas som förstahandsval i de övriga fallen.
Kallas även CABG (coronary artery bypass grafting). Ett kirurgiskt ingrepp där bröstkorgen öppnas och en hjärtlungmaskin tar över cirkulationen. Nya kärl, grafts, kopplas från aorta (stora kroppspulsådern) till kranskärlen, förbi de befintliga förträngningarna. Som graft används benets vener eller utvalda pulsådror, oftast från bröstkorgens insida. Operationen medför en sjukhusvistelse och en konvalescenstid
Kallas vanligen PCI, vilket står för perkutan coronar intervention. Via en pulsåder, oftast i handleden, för man upp en tunn kateter till hjärtats kranskärl. Via denna kateter kan man sedan utföra ballongvidgning och inläggning av stent, ett cylinderformat metallnät som lämnas kvar som en armering i kärlet. PCI utförs i lokalbedövning och ofta kan patienten gå hem samma dag.
Artikel:
Den publicerade artikeln i The Lancet heter ”Percutaneous coronary angioplasty versus coronary artery bypass grafting in treatment of unprotected left main stenosis (NOBLE): a prospective, randomised, open-label, non-inferiority trial”.
Kontakt:
Thomas Kellerth
Överläkare på hjärt-lungkliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Telefon: 019 – 602 54 77
Mail: tomas.kellerth@regionorebrolan.se