Pisa-mätningar viktiga för rektorer och lärare
Internationella kunskapsmätningar av skolresultaten är ett fungerande sätt att utvärdera den svenska skolan även om de inte säger allt. Det anser lärare och rektorer i en ny avhandling av från Umeå universitet.
– Lärare, rektorer och skolchefer anser det viktigt att Sverige placerar sig väl i internationella kunskapsmätningar. För dem handlar det om landets framtida konkurrenskraft, säger Daniel Arnesson.
Doktorsavhandlingen baseras på intervjuer med rektorer och lärare vid tolv skolor i fem kommuner samt med skolcheferna i respektive kommun. Intervjuerna genomfördes läsåret 2011-2012, innan resultaten av Pisa 2012 eller Pisa 2015 hade kommit.
Sätt att utvärdera svensk skola
Såväl lärare som rektorer och skolchefer såg internationella kunskapsjämförelser som giltiga utvärderingar av den svenska skolan. Det är rimligt att jämföra olika länders resultat även om mätningarna inte inrymmer skolans hela uppdrag, ansåg de. Pisa-undersökningarna var det slags internationella mätningar som rektorer och lärare kände bäst till.
Det finns skillnader i vad olika yrkesgrupper betonar i intervjuerna. Skolcheferna framhöll de internationella kunskapsmätningarnas stora betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, trots att sådana mätningar inte visar resultatet i enskilda skolor eller kommuner.
Rektorer och lärare tyckte däremot att mätningarnas direkta påverkan på verksamheten varit modest. Mätningarna hade ändå haft ett stort indirekt inflytande genom att de legat till grund för politiska beslut, menade de.
– Lärare, rektorer och skolchefer var vid intervjutillfället medvetna om att resultaten hade försämrats över tid och de ansåg att något måste göras. Men de ville inte beskriva det som att den svenska skolan var i kris, säger Daniel Arnesson.
Brister i styrdokument och lärares kompetens
Skolchefer och rektorer sökte framförallt orsaker till de dalande svenska resultaten inom skolan, exempelvis brister i tidigare styrdokument och i lärarnas kompetens. Lärarna lyfte delvis andra anledningar till resultatnedgången, som bristande förutsättningar och förhållanden utanför skolan.
Utöver Pisa-mätningarna har kunskapsmätningarna TIMSS, PIRLS och ICCS ingått i intervjuerna i avhandlingen. Pisa är en förkortning av Programme for International Student Assessment. Pisa drivs av Organisationen för samarbete och utveckling, OECD, och genomförs vart tredje år.
Avhandlingen: PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar
Kontakt: Daniel Arnesson 090-786 61 02 daniel.arnesson@umu.se
Avhandlingen: Daniel Arnesson, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, försvarar måndag 12 december sin avhandling PISA i skolan – Hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar. Fakultetsopponent: Professor Anders Arnqvist, Avdelningen för rektorsutbildning, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet. Naturvetarhuset, sal N320, kl.13.00-15.00, Umeå universitet.
