Upptäckten som kan skriva om solsystemets historia
Forskare har hittat mineral från 43 meteoriter som föll ner på jorden för 470 miljoner år sedan. Mer än hälften av mineralkornen kommer från meteoriter helt okända eller mycket sällsynta i dagens meteoritflöde – fynd som kan komma att revidera rådande bild av solsystemets historia och utveckling.
Upptäckten bekräftar den hypotes som lades fram i somras när geologiprofessor Birger Schmitz, verksam vid fysiska institutionen vid Lunds universitet, avslöjade att han hittat vad han kallade en ”utdöd meteorit”, en meteoriternas dinosaurie.
Epitetet gavs till meteoriten Österplana 065, funnen i ett stenbrott vid Kinnekulle utanför Lidköping. Benämningen ”utdöd” fick den eftersom dess sammansättning är annorlunda jämfört med alla kända grupper av meteoriter, samt att den härstammar från en himlakropp som förstördes i en avlägsen forntid.
Upptäckten av Österplana 065 ledde till hypotesen att meteoritflödet kanske var helt annorlunda för 470 miljoner år sedan jämfört med idag eftersom meteoriter med den sammansättningen inte längre faller ner på jorden.
– De nya resultaten bekräftar hypotesen. Baserat på 43 mikrometeoriter som är lika gamla som Österplana 065 så visar vi i den nya studien att flödet faktiskt var dramatiskt annorlunda då. Vi har hittills alltid antagit att solsystemet är stabilt och därför har vi förväntat oss att samma sorts meteoriter har fallit till jorden under hela solsystemets historia, men så är det alltså inte, säger Birger Schmitz.
Undersökningen har han gjort tillsammans med kollegor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, University of Chicago och University of Wisconsin-Madison.
Resultatet är oväntat. Birger Schmitz är övertygad om att något ännu okänt men av fundamental betydelse i solsystemets historia inträffade för nästan 500 miljoner år sedan. Samtidigt påpekar han att den nya studien visar att det går att göra mycket detaljerade rekonstruktioner av förändringar som har skett i solsystemet.
– Nu kan vi återskapa inte bara jordens utan hela solsystemets sena historia. Det vetenskapliga värdet av den nya rapporten är större än den i somras, säger Birger Schmitz.
Metoden att rekonstruera meteoritflödet har utvecklats vid det specialbyggda Astrogeobiologiska laboratoriet i Lund. I jakten på kromoxider som föll till jorden tillsammans med meteoriterna har forskarna med hjälp av olika syror löst upp flera ton sediment från forntida havsbotten. Därefter har mineralkornen (kromoxider) analyserats för att utröna sammansättning och syreisotoper.
På så vis har det gått att fastställa från vilken typ av meteoriter som kornen härstammar. Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy.
Artikeln: Rare meteorites common in the Ordovician period
Kontakt: Birger Schmitz, professor, Lunds universitet, fysiska institutionen 046-222 76 38 076-856 01 40 birger.schmitz@nuclear.lu.se
