Glesbygdsskolor trygg lärmiljö för elever i behov av extra stöd
Trots brist på resurser och ständiga hot om nedläggning erbjuder glesbygdsskolor en trygg lärmiljö där elever i behov av extra stöd är inkluderade. Men det är en sårbar verksamhet. Det visar Gerd Pettersson i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Resultatet är på ett sätt överraskande eftersom inkludering inte bara betyder att alla elever fysiskt ska finnas i samma klassrum utan även att pedagogerna utformar lärmiljöer som är anpassade för alla elevers behov, säger Gerd Pettersson.
Avhandlingen bygger på intervjuer, observationer och enkäter där rektorer, klasslärare och specialpedagoger från 58 glesbygdsskolor har deltagit.
Glesbygdsskolor har få elever men det betyder inte att det saknas pedagogiska utmaningar.
Fler elever med behov av extra stöd
Pedagogerna uppger att glesbygdsskolorna har något högre andel elever i behov av extra stöd jämfört med studier i andra skolor. Men i glesbygdsskolorna finns vanligtvis inga specialpedagoger i skolan, utan de finns i regel stationerade i respektive kommuns centralort som ofta ligger långt bort från skolan.
Även rektorerna är i de flesta fall placerade i centralorterna. Klasslärarna har dessutom brist på specialpedagogisk kompetensutveckling. Av det skälet blir lärarnas specialpedagogiska handledande samtal med specialpedagoger viktiga. De sker ibland som telefonsamtal eller med bild- och ljudöverföring via internet.
Trots dessa onekligen kärva yttre förhållanden, har Gerd Pettersson funnit att glesbygdsskolor har relativt goda förutsättningar att ge stöd till elever som tillfälligt eller över en längre tidsperiod är i behov av extra stöd. Det beror delvis på det stöd glesbygdsskolorna i sin tur har av föräldrar, lokalbefolkning och av ortens företagare, delvis hänger det samman med hur undervisningen organiseras.
Glesbygdslärare bedriver specialpedagogik parallellt
Lärarna på glesbygdsskolor är oftast ensamma i klassrummen, och måste därför bedriva den specialpedagogiska verksamheten parallellt med den årskursblandade undervisningen.
– Det betyder att glesbygdslärarna har en vana att anpassa undervisning till elever i olika årskurser i en och samma klass. Det förefaller som att det bidrar till att elevers olikheter ses som en naturlig variation i en åldersgrupp. Undervisningens variation och den pedagogiska flexibiliteten gör att den specialpedagogiska verksamheten blir till en del av en inkluderande gemenskapsinriktad lärmiljö, säger Gerd Pettersson.
Glesbygdsskolorna i avhandlingen har 35-55 elever och i genomsnitt fyra klasslärare. Undervisningen sker i åldersblandade grupper där lärarna undervisar flera årskurser parallellt.
– Bilden är dock inte helt oproblematisk. Man kan också se att den specialpedagogiska verksamheten i glesbygdsskolor är en sårbar verksamhet genom att skolorna har så få lärare och därmed få kompetenser, säger Gerd Pettersson.
Avhandlingen: Gerd Pettersson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, försvarar fredag 17 februari sin avhandling med den svenska titeln:Inre kraft och yttre tryck. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor. (Engelsk titel:Inner power and outer pressure. Perspectives on special needs education in rural schools). Fakultetsopponent: Professor emerita Siv Fischbein, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Kl. 10.00-12. Humanisthuset, hörsal G, Umeå universitet.
Kontakt: Gerd Pettersson Telefon:090 – 786 94 02 Mobil: 070-277 15 31 E-post: gerd.pettersson@umu.se
