Svårt för nyanlända att inkluderas i skolan
Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. Det behövs förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola, visar forskning från Stockholms universitet.
– Skolans mottagande av denna grupp elever säger något om hur skolan ser på sitt uppdrag om inkludering och alla elevers rätt till utveckling och lärande. Det behöver ske ett medvetet arbete kring social inkludering där fokus läggs på vilka strukturer och normer som råder i skolan och hur dessa kan vidgas för att välkomna nya elever.
Det säger Jenny Nilsson Folke som har undersökt hur nyanlända elever i tre olika kommuner upplever mötet med den svenska skolan och vilka villkor för lärande och inkludering som de anser att skolan erbjuder dem.
Formellt inkluderad men exkluderad i praktiken
Resultaten i hennes avhandling visar att övergången från förberedelseklass till ordinarie klasser ofta har varit svårare än förväntat på grund av bristande sociala och pedagogiska resurser i skolorna. Detta riskerar att förorsaka en förlängning av det parallella skolliv som eleverna i många fall upplever under tiden i förberedelseklass.
– En elev kan vara formellt inkluderad i en ordinarie klass, men ändå känna sig exkluderad både vad gäller möjligheten till lärande och inkludering. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och lärandemässigt inkluderad i förberedelseklassen, men ändå uppleva att förberedelseklassen är ett sammanhang som präglas av exkludering från skolan i stort, säger Jenny Nilsson Folke.
Det visade sig särskilt svårt att bli socialt inkluderad i den lilla kommunen, där en majoritet av eleverna har svenska som sitt första språk. Denna kontext framställs annars ofta som extra gynnsam för nyanlända elever. Det var också slående att exkluderingen skedde på skilda nivåer i de olika kommunerna.
Svårare bli socialt inkluderad i små kommuner
– I den stora urbana kommunen där elever relativt snabbt blev socialt inkluderade på skolan, upplevde de sig däremot som exkluderade i staden i stort. Det var också påfallande att eleverna som gick över till språkintroduktion ansåg att de bromsades i sin utbildningsmässiga utveckling.
Övergången till ordinarie system måste snabbas på så att ämnesundervisningen blir mer tillgänglig genom elevernas första såväl som andra språk, menar Jenny Nilsson Folke.
– Eleverna har inte tid att vänta på att svenskan ska komma ikapp utan deras första språk måste nyttjas genom den studiehandledning på modersmålet som de har rätt till. Mottagande lärare i ordinarie klasser behöver också bli medvetna om behovet av att förklara språket i de ämnen de undervisar i.
Avhandlingen:Jenny Nilsson Folke disputerade den 10 februari med avhandlingen ”Lives transitions: Experiences of learning and inclusion among newly arrived students”.
Kontakt: Jenny Nilsson Folke: 0735-821672, jenny.nilsson.folke@buv.su.se
