Föräldrarna viktiga vid rehabilitering av unga med förvärvade hjärnskador
Unga som drabbas av hjärnskador behöver ofta omfattande rehabilitering. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att föräldrarna och ungdomarna själva kan bidra till att förstå vilken sorts rehabilitering som behövs genom att utforska hur tal och språk fungerar i hemmiljön.
Varje år drabbas cirka 2000 barn och ungdomar i Sverige av en hjärnskada. Vanligaste orsaken är trafik- och fallolyckor, men hjärnskador kan även uppstå efter till exempel en hjärntumör eller blödning i hjärnan. Unga med förvärvade hjärnskador får ofta stora problem med röst, tal och kommunikation.
Logopeden Åsa Fyrberg har i sin avhandling undersökt olika metoder för hur föräldrar och vårdpersonal kan bedöma hur dessa ungdomar kan delta i vardagssamtal trots svårigheter att kommunicera. Totalt ingick 38 personer under 18 år i studien som genomfördes på ett svenskt universitetssjukhus mellan åren 2007−2013.
Möjligheten att delta i snabba samtal
För att förstå metoderna studerade Åsa Fyrberg över tid hur föräldrarna och ungdomarna själva bedömde förändringar i den kommunikativa förmågan. Det vill säga möjligheten att förstå ord och meningar, att benämna ord och möjligheten att delta i snabba samtal.
− En av mina slutsatser är att vårdpersonalens bedömningar kan fördjupas och specificeras genom att jämföras med föräldrarnas analyser av samtal hemma där de iakttagit och lyssnat på vad som sagts, när det sagts och hur det sagts. Det handlar då också om ungdomarnas egna upplevelser som har jämförts med föräldrarnas, där likheter och skillnader i beskrivningarna av vardagssamtalen har undersökts, säger hon.
Föräldrarna viktiga i undersökningen
Resultaten pekar på föräldrarnas viktiga roll när det gäller att undersöka ungdomarnas delaktighet i vardagssamtal. Exempelvis hur den drabbade påverkas av antalet personer som deltar i ett samtal, tempot i samtalet och ungdomens egen förmåga att förstå och att benämna ord.
I de olika undersökningarna hittade Åsa Fyrberg inget samband mellan hjärnskadornas grundorsaker och deltagarnas resultat i tester av kommunikation och lingvistik.
− Men i stort sett alla som drabbats av en svår förvärvad hjärnskada behöver stöd från anhöriga för att kunna fungera kommunikativt i vardagliga situtioner, säger hon.
Åsa Fyrberg hoppas att hennes forskning kan stimulera till utveckling av de rehabiliteringsprogram av kommunikationen som finns inom vården, där ungdomar och föräldrar inkluderas för att beskriva effekterna av hjärnskadorna på de dagliga kommunikativa samspelssituationerna.
Kontakt: Åsa Fyrberg, doktorand i kognitionsvetenskap och legitimerad logoped, telefon: 070−498 05 48, e-post: asa.fyrberg@vgregion.se
Tid för disputation: 2017-02-24, kl. 10:00, sal Torg Grön, hus Patricia, Forskningsgången 6, Lindholmen
