Biobränslen betraktas ofta som koldioxidneutrala i klimatberäkningar, men klimatnyttan med olika typer av biobränslen kan variera betydligt, visar forskning från SLU. Pellets från energiskog på svensk åkermark har en kylande effekt på klimatet, men pellets från avverkningsrester har motsatt effekt. Samtidigt är båda dessa bränslen betydligt bättre för klimatet än fossilt kol.
Som ett förnyelsebart alternativ till fossila bränslen har efterfrågan på och användningen av träpellets ökat kraftigt. Klimatnyttan med biobränslen har dock ifrågasatts. Kritiken gäller bland annat att biomassa ofta räknas som koldioxidneutralt i klimatberäkningar. Med detta menas att beräkningarna utgår från att den mängd koldioxid som avges vid förbränning samtidigt tas upp av ny vegetation. Därmed förbises den klimatpåverkan som koldioxid från biobränslen har i atmosfären innan den binds in i ny biomassa.
Charlotta Porsö från SLU har tagit sig an denna problematik. I sitt doktorsarbete har hon tagit fram en metod för utvärdering av klimateffekter över tid, och som tar hänsyn till både fossila och biogena utsläpp. Metoden har hon sedan använt för att beräkna klimateffekter av olika system för pelletsproduktion.
Klimatsmart att ersätta kol med pellets
Resultaten visar att produktion och användning av pellets från snabbväxande lövträd (salix och poppel) som odlats på svensk jordbruksmark i träda ger en kylande effekt på den globala medeltemperaturen. Detta samtidigt som ett förnybart bränsle produceras. Pellets från eukalyptusplanteringar som anlagts på outnyttjad mark i Mocambique visade sig också ha en kylande effekt på klimatet, åtminstone inledningsvis. Den kylande effekten på temperaturen beror dels på att koldioxid från luften binds in i levande biomassa, dels på att kollagren i marken växer.
Användning av grenar och toppar till pelletsproduktion leder till en globalt sett värmande temperatureffekt, enligt beräkningarna. Samtidigt har även detta system en betydligt mindre klimatpåverkan än användning av fossilt kol.
– Ur ett klimatperspektiv är det alltså gynnsamt att ersätta fossilt kol med pellets från alla de system jag har undersökt, säger Charlotta Porsö. Det går förvisso åt energi för att producera pellets, men man får ut 7–11 gånger mer energi i de här produktionssystemen.
Den tidsdynamiska metod för livscykelanalys som har utvecklats i avhandlingen ökar förståelsen av hur olika bioenergisystem påverkar klimatet, och kan även användas för andra produktionskedjor.
Avhandlingen: Time-dependent climate impact of production and use of wood pellets from short rotation forestry and logging residues
Civilingenjör i energisystem Charlotta Porsö, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandling vid SLU i Uppsala.Tid: Fredagen den 10 mars 2017, kl 09:00 Plats: Lärosal A2034, Mark-vatten-miljöcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: PhD Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm
Kontakt: Charlotta Porsö, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 18 88, charlotta.porso@slu.se
Mer om bioenergiforskning vid institutionen för energi och teknik
