Vi vet för lite om män som utsätts för våld i nära relationer, menar Claes Ekenstam, idéhistoriker och psykoterapeut som intervjuat utsatta män.
– Gemensamt för flera av männen är att det tog lång tid innan de sökte hjälp eftersom de var rädda att inte bli trodda.
Påfallande många av de intervjuade hade blivit sexuellt utnyttjade i förpuberteten.
Det finns inte så mycket forskning om våld mot män i nära relationer, eftersom majoriteten av dem som utsätts är kvinnor. Claes Ekenstam är noga med att påpeka att kvinnorna inte ska negligeras.
– Det handlar om någon slags mänsklighet. Vare sig det är barn, kvinnor eller män som utsätts för våld i nära relationer, ska de erbjudas den hjälp som de behöver, säger han.
Intervjuade utsatta män
På uppdrag av Barne, ungdoms- og familiedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialdepartementet, har Claes Ekenstam tillsammans med forskarkollegorna Jørgen Lorentzen och Marianne I. Lien, kartlagt män som utsatts för våld i nära relationer i Norge.
Forskningsprojektet består av tre delar – en litteraturgenomgång av tidigare nordisk forskning inom området, en enkätundersökning om kunskap om hjälp- och stödresurser och en intervjustudie med män som varit utsatta för olika typer av våld i nära relationer. Tyngdpunkten ligger på den sistnämnda studien som innefattar 28 djupintervjuer.
Claes Ekenstam intervjuade män som varit utsatta för sexuellt våld. I intervjuerna framträdde berättelser om grova övergrepp med följder som depression, ångest, självmordstankar, missbruksproblem och traumaspecifika symptom. Det rör sig alltså om svår psykisk problematik som behöver behandlas under lång tid.
Sexuellt utnyttjade i förpuberteten
Påfallande många av de intervjuade hade blivit sexuellt utnyttjade i förpuberteten, i 10-14 års ålder, i både kortare och längre perioder. Förövarna var både män och kvinnor.
– Gemensamt för flera av männen är att det tog lång tid innan de sökte hjälp eftersom de var rädda att de inte skulle bli trodda. Det finns en förlegad bild i samhället av att män inte utsätts för den här typen av övergrepp, säger Claes Ekenstam. Det är viktigt att vi nyanserar bilden av enbart kvinnan som offer – ofta är den mer komplex än vad den offentliga diskussionen ger sken av.
– En av slutsatserna i studien är att kunskapen om våld och våldets effekter inom ”hjälpapparaten” d.v.s. inom vård och omsorg och polisväsendet, behöver stärkas. Oavsett kön eller ålder är traumareaktionerna liknande för de som blivit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld och den kunskapen måste finnas hos de som vårdar, hjälper och stöttar de utsatta.
Forskningen har gjorts i Norge, går det att dra paralleller till Sverige?
– Jag tror inte att situationen är annorlunda i Sverige. Länderna påminner mycket om varandra även om Norge har mer välutvecklade kriscentra som vänder sig till både män och kvinnor. Vi skulle behöva liknande studier i Sverige.
Rapporten: Den mannlige smerte – menns erfaringer med vold i nære relasjoner
Kontakt: Claes Ekenstam, docent i idéhistoria vid Högskolan i Borås och psykoterapeut. Tfn: 0703-16 59 81, e-post: claes.ekenstam@hb.se
Litteraturstudien visar att kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för grovt fysiskt våld i nära relationer. Vid mindre allvarligt våld skiljer det sig också betydligt mindre mellan könen.Det är lika vanligt att män och kvinnor utsätts för psykiskt våld, som är den våldsform som är vanligast i nära relationer.
Enkätundersökningen visar att det finns bristande kunskap om hjälp och stöd för män som utsatts för våld i nära relationer.
Intervjustudien visar att de flesta av männen som ingick i studien varit utsatta för grovt och systematiskt våld under flera år. Männen som levde i längre förhållanden med kvinnor berättar att kvinnorna haft ett psykiskt övertag över dem. Männen var exempelvis rädda för att bli fråntagna barnen vid eventuell vårdnadstvist.
