Urinprov ska avslöja nya nätdroger
Nya nätdroger tillkommer ständigt. Möjligheterna att identifiera de nya substanserna på narkotikamarknaden måste utvecklas lika snabbt. Forskare vid Linköpings universitet är med i ett forskningsprojekt som kan bidra i kampen mot narkotika genom att hjälpa rättskemiska laboratorier att hitta spår, så kallade metaboliter, efter nya nätdroger i urinprov.
Runt om i världen, och i Sverige, dör många människor av att missbruka nya psykoaktiva substanser, NPS. De kallas ofta ”designer drugs” eller ”legal highs”. Processen att få nya substanser klassade som narkotika tar tid och de kan därför köpas lagligt på internet ända tills lagstiftningen träder i kraft.
– Många tror att substanserna är ofarliga eftersom de inte är klassade som narkotika och säljs på internet. I själva verket är det precis tvärtom. Ofta har de som säljer nätdrogerna ingen aning om vilka effekter drogerna har och ännu mindre vad som är en lagom dos, säger Peter Konradsson, professor på institutionen för kemi, biologi och fysik (IFM).
Hundratals gånger starkare än morfin
Exempelvis orsakade drogen akrylfentanyl, som har flera hundra gånger så stark effekt som morfin, flera dödsfall i Sverige under 2016.
Nu har forskargrupper vid både tekniska och medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU), tillsammans med det norska företaget Chiron AS, fått forskningsmedel motsvarande 14 miljoner kronor för att identifiera och tillverka nedbrytningsprodukter, metaboliter, av olika NPS. En metabolit liknar ursprungsmolekylen och bildas i levern för att ämnet ska bli mer vattenlösligt och kunna kissas ut. För att ta reda på exakt vilken substans en person har tagit analyserar man just urinprover. Forensiska laboratorier världen över behöver därför ha tillgång till metaboliter av aktuella nätdroger.
– Det första steget är att ta reda på vilka NPS-metaboliter som bildas i kroppen eftersom det är dessa som behövs för identifiering av den missbrukade substansen. Därefter ska vi bygga molekylerna och verifiera att det är rätt molekyl. Detta är inte helt lätt, eftersom olika metaboliter kan vara väldigt lika varandra. En analytisk utmaning är att de förekommer i låga halter som en följd av att de är så potenta, säger Johan Dahlén, docent vid IFM.
644 olika psykoaktiva substanser
Linköpingsforskarna har tidigare arbetat mycket med Spice, som är en örtblandning på vilket man sprayat syntetiska cannabinoider. De har tillverkat metaboliter och listat ut vilka av dem som är viktiga, vilket har resulterat i att metaboliterna nu kan användas i rättskemiska rutinanalyser. Forskarna har också jobbat med fentanyler, som är besläktade med morfin och heroin, och katinoner, som har liknande effekt som amfetamin. Johan Dahlén beskriver NPS-området som en katt- och råttalek där nya substanser hela tiden tillkommer i takt med att befintliga ämnen blir narkotikaklassade. Under åren 2008–2015 rapporterades 644 NPS i världen.
– Projektet kommer att följa hur trenderna på marknaden ser ut, så att vi hela tiden försöker jobba med det senaste, säger Peter Konradsson.
Projektkonsortiet består av forskare med olika kompetensområden. Forskarna i Linköping har kunskapen att syntetisera och analysera metaboliter av NPS. Vid den medicinska fakulteten på LiU används biologiska system, som humana levermikrosomer, som kan tillverka metaboliter på ett sätt som liknar det som sker i kroppen. LiU har också forskningssamarbete med Rättsmedicinalverket (RMV) och Nationellt forensiskt center (NFC) inom NPS-området.
Chiron har erfarenhet av att i större skala tillverka NPS och deras metaboliter och har överblick av NPS-marknaden genom sitt kontaktnät inom den forensiska världen.
Psychomicsprojektet har beviljats 1,5 miljoner euro (€) inom programmet Eurostars genom Vinnova.
För mer information:
Peter Konradsson, professor, peter.konradsson@liu.se, 013-281728
Johan Dahlén, docent, johan.dahlen@liu.se, 013-285626
