Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
Såhär i kosläppstider blir frågan om kornas bidrag till växthuseffekten extra aktuell. Eftersom kor och andra idisslare ger ifrån sig växthusgasen metan, som har en uppvärmningspotential som är 36 gånger större än koldioxid, är våra boskap en klimatbov utan dess like. Ja, förutom människan då.
En enda ko beräknas producera 600 liter metan per dag och sammanlagt står all världens boskap för 14 procent av de globala metanutsläppen.
Nu har dock australiensiska forskare vid James Cook University kommit fram till att kor som får tillskott av alger och sjögräs i födan ger ifrån sig betydligt mindre metan än kor som inte går på algdiet.
Rödalg mest effektiv
Metan produceras i idisslarnas vom när bakterierna förjäser kornas foder. Tvärtemot vad många tror kommer metanet dock inte ut som fisar, utan som rap. Detta sker ungefär var 90:e sekund, eller fyra gånger på fem minuter.
Genom att ersätta två procent av födan med den torkade rödalgen Asparagopsis taxiformis, som forskarna hade samlat in längs Queenslands kust, försvann dock 50-70 procent av djurens metanutsläpp under en 72-dagarsperiod. Algen är för övrigt väldigt populärt på Hawaii där den används i typisk hawaiiansk snabbmat.
För att testa hur effektiv Asparagopsis taxiformis var skapade forskarna en konstgjord vom, det vill säga en av kons fyra magdelar, i en flaska. Därefter tillsatte de olika gräs, tång eller alger som fick fermentera precis som i en riktig komage. Genom att mäta trycket i flaskan kunde forskarna sedan avgöra hur mycket metan som finns i kornas utandningsluft.
– Det aktiva substratet bromoform påverkar de metanbildande arkéerna, tidigare kallade arkebakterier, och blockerar själva metanbildningen, säger Rebecca Danielsson, forskare i näringslära för idisslare vid SLU.
De australiensiska forskarna ska nu analysera effekterna algen har på boskapen förutom metanet, till exempel om det orsakar någon minskning eller ökning av mjölkproduktionen.
Om metoden visar sig vara framgångsrik kan det bli revolutionerande för jordbrukssektorn som i dag står för 44 procent av de mänskligt orsakade metanutsläppen.
Behövs storskaliga odlingar
Det finns dock ett problem. För att få fram alger i stora mängder krävs finansiering och användbara odlingsmetoder i stor skala. Att fortsätta att samla in ”vilt” sjögräs är inte hållbart på grund av kostnaden och tillgången. Forskarna kikar nu på algodlingar i Sydostasien som skördar miljontals ton per år. Där är alger den mest odlade av alla havsprodukter, inklusive fisk.
Rebecca Danielsson på SLU tar de australiensiska forskningsresultaten med en nypa salt.
– Det som har hänt tidigare vid sådana här studier där man testat nya preparat är att effekten avtar efter ett tag. Man påverkar mikroorganismerna i kons vom, men efter ett tag brukar de anpassa sig och man får inte samma effekt.
Enligt henne kommer det helt enkelt en ny grupp mikroorganismer som tar över den gamla gruppens arbete.
Förutsatt att effekten av rödalgerna ändå skulle hålla i sig längre än ett par månader – och inte påverka tillväxt eller mjölkproduktion negativt – skulle den nya metoden kunna vara revolutionerande även inom forskarvärlden.
Det bästa forskarna hittills har åstadkommit på labbnivå, är en substans med namnet 3-nitrooxy propanol som påverkar de metanbildande arkéerna och minskar utsläppen med 30-50 procent. Substansen verkar ha en långtidsverkande effekt, men är fortfarande under utvärdering.
Rebecca Danielsson tror också att det skulle ta tid innan de svenska bönderna anammar en eventuell metanminskningsmetod.
– På gårdsnivå handlar det ännu inte så mycket om kemi utan om att ha friska djur och minska antalet dagar som djuren inte är produktiva. Enligt dem är effektiv produktion det som i dagsläget påverkar klimatet och ekonomin bäst.
Oregano och kor som rapar mindre
Förutom försöken med alger i födan, pågår även också andra försök att minska boskapens metanutsläpp. På Jylland utfodrar till exempel danska forskare kor med oregano för att undersöka dess effekt på gasen. Forskarna har valt oregano för att det innehåller ämnet karvakol som är antibakteriellt och förhoppningsvis kommer att slå ut några av de metanbildande mikroorganismerna. Men eftersom de metanproducerande bakterierna hjälper till att hålla miljön i vommen optimal för de fibernedbrytande bakterierna är det inte helt enkelt att minska metanproduktionen utan att äventyra de mekanismer som gör att idisslarna är unika grovfoderomvandlare.
Rebecca Danielsson vid SLU har tittat på om det går att avla fram kor som rapar mindre och på så sätt släpper ifrån sig mindre metan.
– Kor som får samma typ och mängd foder producerar olika mängder metan, vilket tyder på att det finns skillnader mellan individer. Då kan man tänka sig att det går att avla på den egenskapen, säger hon.
Beräkningar har visat att avel skulle kunna minska metanproduktionen med cirka fem procent. Det är dock viktigt att förstå vari skillnaderna består och med säkerhet veta att det finns en ärftlig variation i egenskapen. Dessutom får aveln inte innebära att korna blir mindre effektiva på att smälta fiber.
– Att minska kornas metanproduktion är en väldigt komplex uppgift som kräver att man optimerar både foder, tillsatser och management på gårdsnivå. Om man jobbar med alla nivåer så visar studier att man kan reducera metanproduktionen i intensiv mjölkproduktion med 30 procent per kilo produkt.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Läs mer:
- Alg-studien: Effects of marine and freshwater macroalgae on in vitro total gas and methane production
- Forskningsprojekt vid SLU: Minskad metanproduktion från mjölkkor – är det möjligt?
