Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. Forskning från Uppsala universitet visar nu att njurproblemen kan orsakas av att tumören lurar igång en del av patientens eget immunförsvar.
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Oncoimmunology, har nu visat att en celltyp i blodet, neutrofiler, orsakar njursvikt i möss med cancer och att dessa neutrofiler är en lovande måltavla för framtida behandlingar av njurskada i individer med cancer.
Neutrofiler fyller en viktig funktion i kroppen då de utgör en del av kroppens immunförsvar och skyddar oss mot infektioner. En tumör kan dock lura neutrofilerna att aktiveras också i avsaknad av en infektion. Istället för att göra nytta bidrar de då till sjukdomsförloppet och har en skadande effekt.
Njurfunktionen kan återställas
– Vi har tidigare visat att neutrofiler bildar så kallade NETs, neutrophil extracellular traps, i kärlen hos möss med cancer, och att detta orsakar försämrat blodflöde och inflammation i organ såsom njurar. Våra nya fynd visar nu att detta direkt leder till försämrad njurfunktion i möss med cancer, säger Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet som lett studien.
Tecknen på njurskada överensstämmer väl med de fynd som gjorts hos cancerpatienter, och indikerar att NETs kan vara en orsak till njurskada också hos människor med cancer.
Resultaten visar att den nedsatta njurfunktionen hos möss med cancer inte är permanent utan kan återställas när NETs avlägsnas. Detta kan göras genom behandling med en hämmare som riktar sig mot peptidyl arginine deiminidase 4 (PAD4) – ett enzym som krävs för att neutrofiler ska kunna bilda NETs. Enzymhämmaren, GSK484, har tidigare använts för att hämma NET-bildning i neutrofiler från både mus och människa i provrör, men denna nya studie är den första som visar att hämmaren har potential som behandling mot njurskador hos möss med cancer.
– Vi tror att dessa fynd kan leda till nya behandlingsmöjligheter för att motverka njurskador och därmed förbättra överlevnaden hos cancerpatienter, säger Jessica Cedervall, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Artikel: Pharmacological targeting of peptidylarginine deiminase 4 prevents cancer-associated kidney injury in mice, Oncoimmunology, DOI: 10.1080/2162402X.2017.1320009
Kontakt: Jessica Cederval, jessica.cedervall@imbim.uu.se, 018-471 4933 och Anna-Karin Olsson, anna-karin.olsson@imbim.uu.se, 018-471 4399
