Översättning i ljuset av olika samhällsklimat
Litteraturhistoria handlar också om översättarhistoria. Elena Rassokhinas granskning av Shakespeares sonetter visar att samhällsklimatet ofta påverkat ryska översättares strategier.
I en ny avhandling vid Umeå universitet synliggör och diskuterar Elena Rassokhina de viktigaste problemen som ofrånkomligen uppstår mellan källtext – originalet – och måltext – översättning – när en översättning görs. Genom jämförande analys av flera ryska översättares versioner av några Shakespeares sonetter utreder hon vilka skillnaderna i översättningen är och vad de kan bero på och hur placerandet av en utländsk text i en ny kulturell kontext går till.
Syftet med avhandlingen är att undersöka utvecklingen av olika översättningar av Shakespeares sonetter till ryska. I studien beskriver Elena Rassokhina specifika språkliga, litterära och kulturella utmaningar som översättarna har brottats med.
Rysk litteraturhistoria
– Under vissa perioder kan översättningar spela en stor roll i utvecklingen av nationella litteraturer. Översättningar av Shakespeare i Ryssland ska därför ses i kontexten av den ryska litteraturens historia, säger Elena Rassokhina.
En av de viktigaste frågorna som tas upp i avhandlingen är hur översättarnas språkliga, litterära och kulturella kontext yttrar sig i översättningstexten. Detta sätts också i relation till hur ryska översättarna, med tanke på kulturella gränser, tidsskillnader, historiskt sett ojämförliga epoker och egna premisser, behandlar den engelska renässansens ursprungskontext.
– Det är också intressant att titta närmare på vilka översättningsstrategier och metoder som har tillämpats vid många försök att lösa problemområden som översättarna stöter på.
– Inom översättningsforskningen finns framförallt två olika förhållningssätt till översättning av skönlitterära texter. Den första heter främmandegörning och går ut på att en översättning ska var trogen mot källtexten. Den andra heter domesticering och hävdar att måltexten ska vara trogen mot målläsaren.
Samhällsklimatet påverkar
Studiens resultat tyder på att de undersökta översättarna har varit medvetna om traditionella skillnader mellan engelska och ryska när det gäller versmått, rytm och rim. Men det visar också på att samhällsklimatet ofta har påverkat strategier vid översättningen av vissa kulturella och ideologiska aspekter. Under den sovjetiska perioden tenderar översättarna att skapa måltexterna för att de skulle bli anpassade till censurens krav och rådande normer. Studien bekräftar att en så kallad pendelmodell för dominerande översättningsstrategier gäller för översättningar av Shakespeares sonetter.
– Likt pendeln kännetecknas den försovjetiska perioden av främmandegörande strategier som följs av den sovjetiska perioden med dominans av domesticerande strategier. Under den postsovjetiska perioden har pendeln svängt igen, och i de senaste översättningarna dominerar på nytt främmandegörande strategier.
– Som personlig och sammanfattande reflektion över min forskning skulle jag vilja karaktärisera som beundran för översättningens roll och betydelse i skapandet av nationella litteraturer. Beroendet mellan översättning, litteratur, litteraturhistoria och kultur är alltid ömsesidig, när kulturella stereotyper bekräftas, traderas och ifrågasätts vid översättning. Litteraturhistorien är samtidigt en översättningshistoria – en insikt som inte alltid får motsvarande uppmärksamhet i historieskrivningen.
Avhandlingen:
Shakespeare’s sonnets in Russian: the challenge of translation finns publicerad digitalt
Kontakt:
Elena Rassokhina, tel 090-786 90 43,elena.rassokhina@umu.se
