Marknaden styr – skolans breda mål i skymundan
Begrepp som resultat och kvalitet kan vara problematiska i skoldebatten. Många centrala mål i läroplanen fångas inte upp av vanliga mätningar. De indikatorer som används innefattar inte breda mål som kritiskt tänkande och fostra demokratiska medborgare, visar forskning vid Umeå universitet.
– Det är en anmärkningsvärd utveckling att skolans breda mål kommer i bakgrunden i en värld där samtidigt antidemokratiska krafter, miljöhot och andra globala utmaningar behöver mötas med just den inriktning på de breda mål vårt skolsystem är tänkt att ha, säger Ulf Lundström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
Det senaste numret av forskningstidskriften Utbildning & Demokrati har temat Skolan och marknaden. Flera av artiklarna handlar om resultat från forskningsprojektet Inkluderande och konkurrerande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
Marknadsföring en väsentlig del av skolarbetet
Bland annat analyseras marknadiseringens konsekvenser för skolsystemet, exempelvis hur skolvalet förstärker den sociala segregationen i samhället. Marknadsföring och utvecklingen av skolor som varumärken har blivit väsentliga och nästan ofrånkomliga inslag i arbetet för både lärare, elever och skolledare, enligt forskarna.
Skolorna behöver eleverna och deras skolpeng och måste därför göra sig synliga och attraktiva i konkurrensen på skolmarknaden. Det leder till ett behov av tydliga profiler, eller varumärken. Dessa är ofta riktade till speciella elevgrupper, vilket resulterar i att socio-ekonomiska skillnader förstärks och likvärdigheten försämras.
Vinstintresset går före pedagogiken
En artikel exemplifierar hur marknadens logik medför att vinstintresset går före pedagogiska hänsyn och ambitionen att långsiktigt bygga en god skola. Artikeln beskriver hur John Bauer-koncernen etablerade sig, genererade vinst och så småningom gick i konkurs.
Temanumrets artiklar visar också på hur marknadiseringen interagerar med andra skolreformer som decentralisering, mål- och resultatstyrning samt med gymnasiereformerna. En studie, baserad på rektorsenkäter, visar att rektorerna anser att reformer som är präglade av New Public Management bidrar till att försämra likvärdigheten medan reformer kopplade till statlig styrning anses förbättra likvärdigheten.
– Det finns en oreflekterad användning av begreppet kvalitet i skoldebatten utan att man alltid har klart för sig vad det innebär. Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort, säger Ulf Lundström som har varit redaktör för temanumret av Utbildning och demokrati.
Till artiklar i Utbildning & Demokrati 1/2017
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet med Ulf Lundström som projektledare.
Kontakt: Ulf Lundström, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Telefon: 090-786 94 97. Mobil: 070-67 60 897.E-post: ulf.p.lundstrom@umu.se
