Lekplatser läcker mikroplast
Det mjuka gummiunderlaget som ska skydda våra lekande barn hotar samtidigt djurlivet, både till havs och på land. Detaljstudier av en skolgård i Lomma kommun visar tydligt att mikroplast hamnar i närliggande Höje å.
Gummibaserade ytor blir allt vanligare. Tidigare har man trott att dessa ytor var relativt stabila och inte släppte ifrån sig så mycket mikroplast, men en ny studie från Lunds universitet visar att så inte är fallet. Vid undersökningen upptäcktes att mikroplaster från en skolgård i Lomma hamnat i Höje å, via dagvattenrören. Ungefär var tionde lekplats i Lomma har en gummibaserad yta.
Uppmärksammas alltmer
Mikroplaster är ett problem som fått allt större uppmärksamhet. Fiskar och andra djur i våra hav och sjöar, men även landlevande organismer, tror att mikroplasten är mat och äter den. Det kan göra att djuret både svälter och får i sig gifter. En rapport från Ellen MacArthur Foundation 2016 visar att om vi inte gör något åt detta så kan det finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.
Den aktuella studien i Lomma kommun är ett examensarbete som gjorts vid miljö- och hälsoskyddsutbildningen på Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Bakom studien står Jens Andersen Hörman.
– Det är svårt att svara på hur stort problemet med just fallskydd och multiplaner är. Min bedömning är att det inte är en obetydlig källa på det nationella planet, det hade varit intressant att kvantifiera utsläppet i ett större sammanhang, säger han.
Den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige är slitage av bildäck. Naturvårdsverket har nyligen bedömt att konstgräsplaner är den näst största utsläppskällan i landet. Däremot saknar rapporten helt uppgifter om fallskydd och multiplaner eftersom man tidigare inte vetat att även dessa ytor ger upphov till mikroplaster, konstaterar Jens Andersen Hörman.
Stötdämpande gummibitar
Fallskydd och multiplaner är ofta färgglada, stötdämpande ytor med små gummibitar, det vill säga mikroplaster, liknande de som finns på konstgräsplaner. Till skillnad från gummibitarna på konstgräsplaner är de som används på fallskydden och multiplanerna fastlimmade. Trots detta lossnar de. Ingen har tidigare tittat på om fallskydd och multiplaner också släpper ut mikroplaster, vilket Jens Andersen Hörman i sin studie nu alltså visat att de gör. Enligt Andersen Hörman behövs egentligen inte fler studier för att åtgärder ska vidtas.
– Jag har visat att fallskydd och multiplaner ger upphov till mikroplaster och att dessa sprids via dagvattennätet. Den kännedomen räcker förhoppningsvis för att man ska börja arbeta med förebyggande åtgärder och ta höjd för detta problem vid anläggning av den här typen av ytor. För tillsynsmyndigheterna som bara kan fatta beslut i det enskilda fallet kan mina resultat användas som bakgrund till kravställning på undersökningar av liknande ytor och i förlängningen beslut om åtgärder, säger Jens Andersen Hörman.
Det finns en hel del lagar och regler i till exempel miljöbalken som kan användas för att säkerställa att de här ytorna inte ska släppa ut några mikroplaster, menar han. Exempelvis kan den som har en multiplan tvingas att ha rutiner för att se till att mikroplasterna inte sprids i miljön. Jens Andersen Hörman hoppas att dessa lagar och regler kommer att användas nu när det har visat sig att det finns problem.
13 procent av de identifierade lekplatserna i Lomma tätort hade gummibaserade ytor. Flest gummibaserade ytor fanns på skolgårdarna. Samtliga gummibaserade ytor släppte ifrån sig mikroplaster: från 64 st/m2 till 36704 st/m2. Där dagvattnet från en skolgård släpps ut i Höje å hittades mikroplaster i sedimentet.
Studien: Är fallskydd och multiplaner en källa till mikroplaster?
Kontakt:
Jens Andersen Hörman, nyutexaminerad student från Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (och nyanställd miljöinspektör i Malmö kommun), el 073 678 00 77, jens.a.hoerman@gmail.com
Johanna Alkan Olsson, universitetslektor samt handledare för examensarbetet, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, tel 046 222 17 93, 072 741 79 90, johanna.alkan_olsson@cec.lu.se
Arvid Bolin, doktorand samt handledare för examensarbetet, Biologiska institutionen, Lunds universitet, arvid.bolin@biol.lu.se