Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes i Sverige fortsätter att öka, och diagnosen ställs ofta alltför sent.
– Faktorer i vår miljö och livsstil som leder till typ 1-diabetes tycks bli än farligare, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, analyserat uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS.
Sverige kommer på en andraplats i världen efter Finland när det gäller hur vanligt typ 1-diabetes är bland barn. Sjukdomen utvecklas oftast under barndomen eller tonåren. Typ 1-diabetes uppstår när kroppen inte kan producera tillräckligt mycket insulinhormon, som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet.
Det har tidigare rapporterats att incidensen, alltså antalet nyinsjuknande i typ 1-diabetes, bland svenska barn har nått en stabil nivå. Men den nya studien ger en annan bild.
Fortsatt ökning av diabetes bland barn
Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, har analyserat uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS. Han har funnit att incidensen av typ 1-diabetes hos barn upp till 15 år fortsatt att öka till år 2015.
– Detta är mycket uppseendeväckande. Orsaken till typ 1-diabetes är en gåta, men det är skrämmande att de faktorer i vår miljö och livsstil som leder till typ 1-diabetes tycks bli än farligare, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har gjort analysen.
Enligt analysen i den aktuella rapporten har antalet små barn upp till fyra år som insjuknar möjligen minskat under senare år, medan incidensen har ökat bland barn i 10–14-årsåldern, och också i åldrarna 15–17.
Diagnosen kommer alltför sent
Fler barn tycks få sin diabetesdiagnos oroväckande sent, enligt analysen. Kvalitetsregistret innehåller uppgifter om förekomsten av ketoacidos, ett tillstånd som beror på brist på insulin och som kan leda till medvetslöshet och vara livshotande. År 2009 rapporterades ett av sex barn (17,9 procent) ha ketoacidos vid diagnosen, vilket ökat till nästan ett av fyra barn (24,5 procent) år 2016.
– Detta är mycket allvarligt och det är tydligt att det krävs mycket mer information till både allmänhet och sjukvårdspersonal, säger Johnny Ludvigsson.
I registret finns också data om barnens HbA1c-värde, eller ”långtidssocker”, som är ett mått på hur blodsockernivån har varit de senaste veckorna. Även det genomsnittliga HbA1c-värdet hos barnen vid diagnosen har stigit något de senaste åren.
Kontakt: Johnny Ludvigsson, senior professor, johnny.ludvigsson@liu.se, 013-28 68 54
Publikation: Increasing Incidence but Decreasing Awareness of Type 1 Diabetes in Sweden, Johnny Ludvigsson, Diabetes Care, publicerad online 7 augusti 2017, doi: 10.2337/dc17-1175
