Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
Jesper Fritz är läkare och har forskat inom klinisk och molekylär osteoporos vid Lunds universitet. Han har analyserat slutbetygen från elever som gick i nian mellan 2003 – 2012 och som har haft 40 minuter idrott varje dag sedan första klass. Lektionerna har varit vanliga idrottslektioner med samma innehåll som i övriga Sverige. Niornas betyg jämfördes med tidigare elevers betyg på samma skola samt med tre skolor i samma område med jämförbar socioekonomisk sammansättning.
Fler kom in på gymnasiet
Resultaten, som presenterades i en avhandling vid Lunds universitet i våras, visar att pojkarnas betyg ökade med i genomsnitt 13 poäng (i det dåvarande betygssystemet) och sju procent fler av pojkarna kom in på gymnasiet.
För flickorna däremot inverkade de extra idrottslektionerna överhuvudtaget inte på betygen. Något som förvånar Jesper Fritz men som kan ha att göra med att flickorna redan hade höga betyg.
– Vi trodde nog att den extra idrotten skulle påverka även flickorna. Det är möjligt att det gör det om man tar en mer medelmåttig skola. Men flickornas utvecklingspotential på den här skolan var begränsad.
Gräns för hur mycket resultaten kan höjas
Jesper Fritz menar att det bara går att höja resultaten till en viss gräns. Dubblad idrott ger inte dubblad effekt på betygen. Dessutom behöver man ta hänsyn till risken att alltför intensiv träning kan bli skadligt för barnen.
– Om idrotten ökar till två timmar om dagen kanske vi närmar oss gränsen för vad barnens kroppar är redo för, säger Jesper Fritz.
Hans avhandling utgår från det datamaterial som samlats in i det så kallade Bunkefloprojektet där sex årskullar elever i Malmö har haft skolidrott varje dag hela grundskolan.
Tidigare studier från projektet har visat snarlika resultat. 2012 presenterade Ingegerd Ericsson en avhandling i pedagogik där hon konstaterar att den extra idrotten gjorde att 96 procent av pojkarna blev behöriga till gymnasiet.
I kontrollgruppen, som bara haft idrott två gånger i veckan, blev 84 procent av pojkarna behöriga. För de flickor som haft extra idrott var 97 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 95 procent av de flickor som bara hade två idrottslektioner i veckan.
Bunkefloprojektet
Bunkefloprojektet pågick från 1999 till 2003 på dåvarande Ängslättsskolan i Bunkeflo utanför Malmö och innebar att alla elever från första klass till nionde klass hade idrott en lektion om dagen. Flera olika forskargrupper har studerat hur den extra idrotten påverkat barnen. Forskarna har fortsatt att följa eleverna som nu är vuxna.
Ökat blodflöde till hjärnan
Men varför har fysisk aktivitet en positiv inverkan på skolresultaten? Jesper Fritz studie svarar inte på den frågan i sin forskning men han säger att möjliga orsaker kan vara att blodflödet till hjärnan ökar eller att koncentrationsförmågan stärks.
Att fysisk träning förbättrar minnet och att till och med hjärnstrukturen förändras har man sett i undersökningar på vuxna. Det finns studier på barn som visar liknande resultat även om de inte är lika många.
Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan, har varit delaktig i att ta fram de nationella riktlinjerna för hur mycket barn och unga ska röra på sig.
– Vi vet att det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och kognition och nu gäller det att ta reda på vad i den fysiska aktiviteten som spelar roll för att kunna leda sambandet i bevis, säger han.
Konditionen avgörande
Den förklaring som forskarna lutar åt är att det är konditionen som är viktig och inte graden av fysisk aktivitet. Konditionen verkar också vara avgörande för fler av hjärnans funktioner, som att kunna reglera känslor och att koncentrera sig. God kondition gör det också lättare att somna.
Det här är resultat som delvis motsäger tidigare forskning som indikerat att det är förbättrad motorik, till följd av fysisk träning, som gör att kognitiva förmågor stärks. Så tycks det inte vara, menar Örjan Ekblom.
Hur bra kondition eleverna ska ha för att deras skolresultat ska förbättras går inte att ge ett exakt svar på.
– Vi vet att de som har låg kondition oftare har sämre resultat på matteprov och liknande tester. Men de som har allra bäst kondition har inte några superresultat. Det finns ett gränsvärde över vilket inte så mycket händer. Det är uppmuntrande eftersom de elever som har svårt i skolan och som har dålig kondition har möjlighet att förbättra läget utan att behöva träna jättemycket.
Hur mycket ska barn röra sig?
– Barn bör röra sig 60 min per dag på måttlig till intensiv nivå plus tre gånger i veckan så att de blir andfådda och gärna använder musklerna, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan.
Vilka åldrar riktar sig de nationella rekommendationerna till?
– De är desamma för sex till 17- åringar vilket är ett uttryck för att kunskapsområdet är i sin linda. Det vore konstigt om behovet av rörelse var detsamma före och efter puberteten. Likformigheten ska ses som ett tecken på att vi har mycket att lära oss om hur barn reagerar på fysisk aktivitet.
Vad behöver barn träna?
– Många barn är starka i underkroppen om de springer och cyklar regelbundet. Men de behöver ofta stärka överkroppen till exempel genom att klättra eller simma. Barn som är starka tycks klara sig lite bättre mot skador och det är viktigt att veta att barn före puberteten inte bygger stora muskler. Deras styrkeökning gör att de får en bättre neuromuskulär anpassning vilket innebär att de blir bättre på att använda sina muskler.
Har man längre fram i livet nytta av att vara i god form som barn?
– Den som är aktiv som barn har något större möjlighet att bibehålla sin aktivitetsnivå en bit upp åldern. Är man stark när man är ung så ökar det också sannolikheten att man är det även i vuxen åldern. Sambanden är dock inte jättestarka.
Kan man behålla konditionen även om man slutar träna?
– Konditionen sjunker på några månader om man inte tränar. Men det verkar som att de som har haft god kondition fortare kan öka i kondition om de börjar träna igen. Men det kan bero på att de är vana att ta i. Vi vet faktiskt inte riktigt.
Källa: Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan, som varit med att ta fram de nationella riktlinjerna för hur mycket barn och unga ska röra sig.
Idrott varje dag
Både Jesper Fritz och Örjan Ekblom är överens om att det borde finnas idrott på schemat varje dag, under hela skoltiden.
– Alla forskningsrapporter som har kommit gällande detta de senaste tio åren talar sitt tydliga språk – daglig rörelse är bra för barnen. Det stärker både deras fysiska utveckling och deras skolresultat. Mer idrott är mycket billigare och enklare än andra åtgärder som görs för att höja resultaten som till exempel att satsa på extra lärare, säger Jesper Fritz.
Örjan Ekblom pekar på att för lite rörelse även ökar risken för tidig diabetes och för att senare i livet drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Hur mycket barn rör sig skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper. Barn i svaga socioekonomiska grupper rör sig betydligt mindre än barn från ekonomiskt starka förhållanden och barn på landsbygden tycks röra sig mindre än barn i storstäder.
– Skillnaden mellan de olika grupperna verkar bli tydligare när barnen börjar skolan. Det skulle kunna bero på att man i skolan tar med sig ett antal attribut från den grupp man känner att man tillhör och då växer olikheterna. Det är väldigt ledsamt, säger Örjan Ekblom.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Läs mer:
Jesper Fritz avhandling: Physical Activity During Growth – Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance
