Så traktoriserades Sverige

Idag är traktorn en självklar del i det helt mekaniserade lantbruket, och kanske också själva sinnebilden för det. Men hur gick det egentligen till under den tid då traktorer och motorplogar började säljas i Sverige för omkring ett sekel sedan? Och vad fanns det för skillnader mellan svensktillverkade och importerade maskiner? Om detta berättar Per Thunström i en avhandling från SLU.

Per Thunström har ett mer än trettioårigt intresse för svensk traktorhistoria bakom sig. Nu har han efter en systematisk genomgång av olika arkiv publicerat den förmodligen första akademiska skriften om traktorns intåg i det svenska jordbruket.

Fick stort inflytande
I sin licentiatavhandling fokuserar Thunström på introduktionsperioden, åren 1905–1930. Han har kartlagt den tekniska utvecklingen i hela det utbud av traktorer och motorplogar som fanns på den svenska marknaden under denna tid, och även jämfört de svensktillverkade maskinerna med de som importerades. Han har också undersökt hur produktion och marknadsföring påverkade utvecklingen, och hur olika aktörer och deras nätverk banade väg för det motoriserade jordbruket. Detta aktörsnätverk visade sig vara ganska litet, men det kom att få stort inflytande på utvecklingen.

Per Thunström visar att många skilda system och konstruktioner provades när förbränningsmotorn hade utvecklats till ett stadium där den även var möjlig att använda inom fältmekanisering. Efter hand kom traktorsystemet där redskapen drogs efter maskinen att bli allenarådande. Under första världskriget, då Sverige var utestängt från import, uppkom här i landet däremot en speciell typ av motorplogar som fick god spridning på den svenska marknaden. Dessa motorplogar hade plogkroppar som kunde lyftas individuellt och en motor som kunde frikopplas vid stenpåkörning.

Slog ut svenska motorplogar
När importvägarna åter öppnades efter krigsslutet inkom ett flertal amerikanska traktorfabrikat, med den revolutionerande och prisbilliga Fordson-traktorn i spetsen. Dessa traktorer, tillsammans med de väl fungerande självlyftande bogserplogarna, gjorde att de svenska motorplogskonstruktionerna slogs ut. Utslagningen förstärktes av 1920-talets ekonomiska krisår, som även drabbade övriga inhemska och importerade traktorer.

Trots påverkan från de flercylindriga förgasarmotorer som de utländska traktorerna vanligen var utrustade med, fortsatte de kvarvarande svenska traktortillverkarna att använda sig av tändkulemotorer, som huvudsakligen kan ses som en svensk specialitet. Traktoranskaffningen fick en tillfällig nedgång under 1920-talets krisår, men tog därefter förnyad fart och spreds till nya köparkategorier, särskilt under senare delen av årtiondet.

Vid undersökningstidens slut hade traktorn förvandlats från en ”plöjningsmaskin” till en ”universaltraktor”, som en av Sveriges traktorpionjärer beskrev utvecklingen i tidskriften Lantmannen 1930. Vid denna tidpunkt hade det uppkommit ett fåtal dominerande traktortyper. Förutom den vanliga Fordson-typen fanns t.ex. bandtraktorer och ”row-crop”-traktorer, som då fått mer specialiserade uppgifter.

– Traktorernas intåg i jordbruket var alltså beroende av utvecklingen av de tekniska funktionerna, men det påverkades också starkt av de ekonomiska konjunkturerna och av avspärrningarna under första världskriget, konstaterar Per Thunström.

Kontakt 
Per Thunström, licentiat vid inst. för stad och land, avd. för agrarhistoria
Sveriges lantbruksuniversitet och akademiarkivarie vid enheten bibliotek, arkiv och historiska projekt, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, tel 08-54 54 77 16, epost per.thunstrom@klsa.se

Avhandling
Traktorernas intåg

Avhandlingen publiceras även av KSLA, som nr 75 i serien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden.

Disputation
Per Thunström, institutionen för stad och land, försvarade sin licentiatavhandling Traktorernas intåg. Teknik, produktion och marknadsföring i Sverige under introduktionsperioden 1905–1930 den 1 september 2017 vid SLU i Uppsala.