EKG avslöjar hjärtkärlsjukdom vid KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och samsjuklighet med hjärt-kärlsjukdomar är vanligt. Underdiagnostiken bidrar till bristande kunskaper avseende förekomst och prognostisk betydelse av hjärtkärlsjukdom hos dem med KOL.

Befolkningsstudier från OLIN-studierna i Norrbotten visar att ett vanligt EKG kan identifiera förändringar av prognostisk betydelse och att förändringarna ökar med svårighetsgrad av KOL. Resultaten beskrivs i en avhandling vid Umeå universitet.

Högre dödlighet med förändringar
– Vår forskning visar att förekomsten av EKG-förändringar förenliga med ischemisk hjärtsjukdom, kärlkramp och hjärtinfarkt, men även förändringar i hjärtats retledningssystem ökar desto svårare KOL-sjukdomen är, säger Ulf Nilsson, som är doktorand vid institutionerna för Folkhälsa och klinisk medicin och Omvårdnad.

Ulf Nilssons avhandling baseras på en studie i Norrbotten med 993 personer med KOL samt lika många kontrollpersoner. Deltagarna har sedan 2005 följts upp årligen med intervjuer och kliniska undersökningar. Långtidsuppföljningen visade att dödligheten var högre för individer med dessa typer av EKG-förändringar jämfört med dem utan EKG-förändringar.

– Vi blev lite överraskade av att detta samband även fanns bland personer med KOL som inte hade någon tidigare rapporterad kärlkramp eller hjärtinfarkt. Liknande, men inte lika starka samband fanns också hos personer utan KOL, säger Ulf Nilsson.

Kärlstyvhet vanligare vid KOL
Enligt forskningsresultaten var förekomsten av både ischemiska EKG-förändringar och förlängning av QT-tiden lika vanliga bland personer med KOL som hos personer med normal lungfunktion. Men förekomsten av båda typerna av EKG-förändringar ökar med KOL-sjukdomens svårighetsgrad. Även kärlstyvhet, ett tidigt tecken på åderförkalkning, var mer uttalad hos personer med svår och mycket svår KOL jämfört med personer utan KOL.

Rökning är en gemensam riskfaktor för KOL och hjärtkärlsjukdom och rökstopp är den viktigaste egenbehandlingen. Det finns även studier som talar för att en inflammatorisk komponent vid KOL-sjukdomen kan bidra till hjärtkärlsjukdom. Minskad underdiagnostik av KOL samt tidig identifikation av kardiovaskulär samsjuklighet ger möjlighet till preventiva insatser som kan bidra till förbättrad prognos.

Ulf Nilsson är uppvuxen i Piteå. Han tog sin sjuksköterskeexamen vid Umeå universitet i juni 1999. Ulf arbetar sedan dess på Hjärtcentrum vid Norrlands universitetssjukhus, samt har under de senaste 13 åren även undervisat vid läkarprogrammet på Umeå universitet.

Avhandlingen: Cardiovascular aspects on chronic obstructive pulmonary disease

Kontakt: Ulf Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Telefon: 090-785 12 74. E-post: ulf.nilsson@umu.se

Om disputationen: Fredag den 22 september försvarar Ulf Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Kardiovaskulära aspekter på kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Engelsk titel: Cardiovascular aspects on chronic obstructive pulmonary disease. Fakultetsopponent: Professor Per Bakke, Kliniskt institutt 2, Universitetet i Bergen. Huvudhandledare: Docent Anne Lindberg.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Hörsal D, NUS 1D, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.