Artikel från Högskolan Kristianstad

Barn som föds med läpp-, käk-, och gomspalt riskerar att bli diskriminerade. För att säkerställa en likvärdig vård i hela Europa, sammanför Högskolan Kristianstad kunskap och erfarenheter från i ett tjugotal europeiska länder.

I Europa föds ett barn av 700 med läpp-, käk-, och/eller gomspalt varje år. Missbildningen är vanlig, men behandlingen och bemötandet skiljer sig åt mellan länderna.

– Alla barn i Europa har rätt till likvärdig vård och i förlängningen hoppas vi att projektet ska leda till just detta; att barn med läpp-, käk-, och gomspalt ska få bättre behandling. Här i Sverige kan vi erbjuda bra behandling, men i Bulgarien får 27 procent av föräldrarna rådet att deras barn bör hamna på barnhem på grund av deras missbildning, säger Martin Persson, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.

Stor okunskap
Martin har ägnat nästan tjugo år åt att forska om läpp-, käk-, och gomspalt, och har nu tagit initiativ till ett projekt inom ramen för EU-programmet COST*, för att öka kunskapen i Europa. I dagsläget ingår nitton europeiska länder i projektet som sträcker sig över fyra år. Och fler länder står på tur.

– Okunskapen kring läpp-, käk-, och gomspalt är stor, och många barn med avvikande utseende eller annorlunda tal riskerar att drabbas av diskriminering. Samtidigt tror vissa att det räcker med en operation, så är allt fixat. Så är det inte! Behandlingen sträcker sig över lång tid och senare års forskning har visat att denna missbildning kan få konsekvenser även senare i livet som kan påverka hälsa, utbildningsnivå och möjligheter till arbete, säger Martin Persson som leder projektet.

* COST är ett mellanstatligt europeiskt samarbete inom vetenskap och teknik. COST Action CA16234, Horizon 2020

Mer om projektet: European Cleft and Craniofacial Initiative for Equality in Care

Kontakt:
Martin Persson, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, martin.j.persson@hkr.se, 044-250 39 31

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera