Intelligens viktigare än social kompetens
Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för hur de presterar i skolan och för hur stor risk de senare i livet löper för att bli arbetslösa.
– De med intelligens, de med goda kognitiva förmågor, har större chanser att få jobb som vuxna, säger Elias Johannesson, pedagogikforskare vid Göteborgs universitet.
Elias Johannesson har undersökt hur kognitiva förmågor – matematisk kunskap, ordförråd, spatial förmåga samt induktiv förmåga, det vill säga förmågan att lösa problem – utvecklas och förutsäger skolprestationer och risken för arbetslöshet. Han har gjort detsamma med socioemotionella förmågor, som exempelvis motivation, ihärdighet och kreativitet.
– Det som betyder mest för elevernas utveckling av kognitiva och socioemotionella förmågor mellan årskurs 3 och årskurs 6 är deras kognitiva förmåga. Medan deras socioemotionella förmågor påverkas av de kognitiva förmågorna så syns dock ingen motvarande påverkan där socioemotionella förmågor påverkar eller förutsäger kognitiva förmågor, säger Elias Johannesson.
Både kognitiva och socioemotionella förmågorna ingår dock i skolprestationer och båda påverkar betygen. Betygen visar sig också ha en skyddande effekt mot att hamna i arbetslöshet efter avslutat gymnasium.
Resultaten indikerar att skolan och föräldrar bör rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor.
– Ett fokus på att utveckla de socioemotionella förmågorna, att uppmuntra eleverna att anstränga sig mer utan att de utvecklat sina kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra, är inte särskilt fruktbart, säger Elias Johannesson.
Underlaget utgörs av enkätdata och kognitiva test från drygt 9 000 elever födda 1972, insamlade 1982 och 1985. Därutöver har Elias Johannesson använt information från en föräldraenkät, insamlad 1982, avseende om föräldrarna bor tillsammans eller inte och om vilka utbildningsförväntningar de har på sina barn. Även registerdata om föräldrarna har använts – socioekonomisk bakgrund, etnicitet, samt elevernas könstillhörighet och deras betyg i årskurs 9. Slutligen har registerdata från SCB använts, om förekomst av arbetslöshet mellan 1991 och 2009.
Många ekonomer, samhällsvetare och politiker har argumenterat för att skolan skall utveckla både de kognitiva och socioemotionella förmågorna i syfte att fostra individerna till goda samhällsmedborgare. Som exempel kan nämnas att den omtalade internationella kunskapsmätningen PISA år 2018 kommer att lägga med just test av socioemotionella förmågor i 20 av de deltagande länderna.
– Men de socioemotionella förmågorna spelar endast en indirekt roll för att reducera risken för att bli arbetslös i vuxen ålder. De med intelligens, de med goda kognitiva förmågor, har större chanser att få jobb som vuxna, säger Elias Johannesson.
Avhandlingen: The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment
Kontakt:
Elias Johannesson, elias.johannesson@gu.se
