Samspelet mellan en ört och två insekter speglar klimatförändring
En studie av samspelet mellan en växt och två insekter avslöjar en oväntad klimateffekt. Tulkörtens fröproduktionen varierade på ett sätt under de första 20 åren. Och på ett annat sätt de följande 20 åren – då klimatförändringen lett till allt längre växtsäsong.
Efter 40 års studier av tulkörtsbestånden på Tullgarn och samspelet med de två insektsarter som lever av dess frön har SLU-forskaren Christer Solbreck upptäckt ett märkligt mönster. Fram till mitten av 1990-talet avgjorde årets väderlek hur stor fröproduktionen blev, men sedan förändrades systemet radikalt.
Idag ser vi kraftiga svängningar med toppar och dalar vartannat år, vilket troligen beror på ett ändrat klimat. Studien visar att klimatförändringen kan ha överraskande effekter, och att mönstren är omöjliga att se utan långa dataserier.
Tulkört växer på torra, steniga marker längs kusterna i sydöstra Sverige och dess frön är viktig föda för två insekter. I fröbaljorna lever larver av en borrfluga (Euphranta connexa), som ännu inte har något svenskt namn, medan riddarskinnbaggen, Gotlands landskapsinsekt, äter av fjolårsfröna. Varje år sedan 1977 har Christer Solbreck, i studieområdet vid Tullgarn, samlat in data om fröproduktion och insektspopulationernas storlek, och relaterat detta till väderdata.
Tullgarns naturvårdsområde Tullgarn är ett naturvårdsområde som ligger fem kilometer från Trosa och delas mellan Södermanlands och Stockholms län. Naturvårdsområdet omfattar en yta på över 2 500 hektar med många olika naturtyper. Området kännetecknas av en rik förekomst av lövträd, där speciellt de ädla lövträden utgör ett markant inslag. Inom området finns marker av botaniskt intresse som till exempel betesmarker, lövskogar, strandängar. Det finns också sjöar, kärr, mossar och en lång kuststräcka med småöar och skär. Områdets mångfald av biotoper och ostörda områden ger ett rikt och varierat fågelliv med sällsynta och sårbara arter. Naturvårdsområdet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) av värdefulla naturområden.
– Det var ett kul system att följa. Jag var intresserad av hur mellanårsvariationer i väder och födoresurser påverkade populationerna av insekter, säger Christer Solbreck, professor emeritus vid institutionen för ekologi vid SLU.
I början fokuserade han på insekternas beroende av väder och tillgång på frön, för att sedan bli intresserad av vädrets effekter på fröproduktion och fröätarnas effekter på frönas överlevnad.
Tulkörten bredde ut sig
Under 1990-talet började tulkörten breda ut sig. Christer såg också att variationerna i fröproduktion blev större och att ett vartannatårs-mönster började framträda; om det var mycket frön ett år blev det lite frön året efter.
– Jag såg mönstret i naturen, men hade det verkligen hänt något med systemet eller var det bara slumpvariationer?
Han kopplade in Jonas Knape, biostatistiker på institutionen för ekologi. Analysen av data visar ett tydligt mönster, där fröproduktionen varierade på ett sätt under de första 20 åren och på ett annat sätt de följande 20 åren. Under de senaste 20 åren har också växtsäsongen blivit allt längre.
En trolig förklaring är att växten under senare år med gynnsammare förhållanden lättare maximerar sin fröproduktion, och därmed dräneras på resurser som annars hade använts till fröproduktion påföljande år. Riddarskinnbaggen har inte påverkats så mycket av variationerna i mängden frön. Däremot har populationen av borrflugan, som har stor effekt på frönas överlevnad, minskat. Resultatet är att tulkörten under senare decennier producerar många fler överlevande frön.
Kräver långa tidsserier
– Det verkar troligt att det är en klimateffekt vi ser. En annan slutsats är att bara för att man har studerat hur ett system beter sig i 20 år är det inte säkert att det beter sig på samma sätt de följande 20 åren. För att kunna se sådana här mönster måste man ha långa tidsserier. Det är också viktigt att man är envis och öppen för oväntade händelser, säger Christer Solbreck, som publicerat sina resultat i Ecology.
Christer Solbrecks dataserie är ovanlig. Det är inte många som under så lång tid har följt en del av näringsväven så ingående och dessutom har undersökt vädrets inflytande. Och det är också i princip omöjligt att söka pengar för så långa studier.
Visserligen behöver inte driftskostnaderna vara så stora. Christer Solbreck säger att de största kostnaderna var en ståltrådsram på en kvarts kvadratmeter för att inventera tulkört och en spritpenna för att märka riddarskinnbaggarna. Men det har tagit mycket tid. Första tiden genomförde han studien som sidoprojekt till annan forskning inom SLU men de senaste nio åren har han arbetat med den som pensionär.
Nu avslutar Christer Solbreck studien. Han lämnar tulkörten, borrflugan och riddarskinnbaggen på Tullgarn åt sina öden. Artikeln i tidskriften Ecology får sätta punkt för fältarbetet.
Artikeln:
Christer Solbreck & Jonas Knape, (2017), Seed production and predation in a changing climate: new roles for resource and seed predator feedback? Ecology, 98: 2301–2311.
Kontakt:
Christer Solbreck, professor emeritus, Institutionen för ekologi; Enheten för insektsekologi, SLU, christer.solbreck@slu.se, 018-67 23 39, 073-060 50 44
