Smörsyra kan bli behandlingsmetod vid IBS
IBS-patienter har en lägre andel av de bakteriearter som kan producera smörsyra i tarmen. Detta kan också vara en bidragande orsak till att man drabbas av sjukdomen. Forskare ska nu studera hur smörsyran påverkar tarmen och om den kan användas för att ta fram behandlingsmetoder för IBS, irritabel tarmsjukdom.
IBS är en mag-tarmsjukdom som drabbar 10-15 procent av befolkningen. Nu har Örebroforskaren Rebecca Wall fått 2,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera om smörsyra kan användas för att behandla sjukdomen.
Smörsyra är en fettsyra som produceras av ett fåtal bakteriearter i tjocktarmen, när dessa bryter ner olika sorters kostfibrer. En hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen anses vara positivt eftersom mycket talar för att den är bra för hälsan.
Sikte på orsak i stället för symptom
Rebecca Wall kommer nu att studera hur smörsyran påverkar tarmen och om den kan användas för att ta fram behandlingsmetoder. Det handlar då om metoder som i stället för symtomen tar sikte på den underliggande orsaken till sjukdomen.
– Det senare är av stor betydelse eftersom det inte finns någon effektiv behandling av denna folksjukdom som drabbar 10-15 procent av svenskarna. Sjukdomen kännetecknas av återkommande smärta och obehag i buken, i kombination med diarré eller förstoppning, säger forskaren Rebecca Wall vid Örebro universitet.
IBS-patienter har en lägre andel av de bakteriearter som kan producera smörsyra i tarmen jämfört med friska personer. Detta kan vara en bidragande orsak till utvecklingen av denna sjukdom.
Stärker tarmens barriärfunktion
Smörsyra har anti-inflammatoriska effekter och tros även kunna stärka tarmens barriärfunktion, det vill säga minska dess genomsläpplighet. En ökad genomsläpplighet i tarmen kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmslemhinnan och vidare ut i kroppen. Detta kan resultera i att tarmen blir irriterad och inflammerad. IBS är förknippad med en förhöjd genomsläpplighet.
Tidigare forskning har skett genom tester på cellnivå i provrör eller genom tester på djur. Rebecca Wall ska gå tillväga på ett annat sätt.
– Vi ska använda en experimentell modell där vi studerar små vävnadsbitar från tarmen samt blodprover från en och samma försöksperson, innan och efter det att vi exponerat tarmen för smörsyra. Vi kommer att studera detta hos både friska personer och hos IBS-patienter, säger hon.
Kontakt: Rebecca Wall, rebecca.wall@oru.se, 072-993 4266
