Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen, visar en studie. Forskarna konstaterar också att flera av de faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS går att påverka.
Symtomen vid IBS är ofta långvarigt magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och besvär med gaser. Även om faktorer i tidig ålder tros spela in för sjukdomsutvecklingen är forskningen på området begränsad, särskilt kring övergången från tonår till vuxenliv.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet följt 2 539 personer födda på 1990-talet som alla hade rapporterats ha eventuella IBS-symtom vid 16 och 24 års ålder. Deltagarna hämtades från den svenska befolkningsstudien BAMSE vid Karolinska institutet.
Studien visar att den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft sjukdomen redan vid 16 års ålder. Samtidigt var prognosen relativt god – två av tre 16-åringar med IBS uppfyllde inte längre kriterierna vid 24 års ålder.
– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Flera faktorer ökade risken för IBS vid 24
Utöver IBS i tonåren identifierades en rad faktorer som ökade risken för IBS vid 24 års ålder, bland annat återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, för lite sömn och födoöverkänslighet.
En stark riskfaktor för att IBS vid 16 år skulle kvarstå vid 24 års ålder var att minst en förälder har IBS.
– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska institutet.
Forskarna bakom studien betonar att resultaten är kliniskt relevanta just för att flera av de riskfaktorer som de identifierat potentiellt kan påverkas.
– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet, säger Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
Adolescent Risk Factors for the Presence and Persistence of Irritable Bowel Syndrome in Young Adulthood–Findings From a Prospective Birth Cohort, Gastroenterology.
